I morse läste jag först på twitter att ingen vill bli spårklärare, då läste jag det igen på SVT hemsidan under titeln "
Osäker arbetsmarknad avskräcker språklärare".
Bara två personer sökte i första hand någon av lärarutbildningarna där franska är ett av ämnena inför höstterminen 2013. Motsvarande siffra för tyska är fyra personer, för spanska fem.
Helena von Schantz, språklärare och ordförande i Språklärarnas Riksförbund, "avrådar studenter att bli språklärare" för det blir mindre och mindre elever.
Det är inte ett klokt val att bli lärare i språk. Ämnena har låg status bland både elever och föräldrar, och eleverna hoppar av. Många lärare sätts också inför väldigt märkliga undervisningssituationer. Det förekommer att man får undervisa flera språk i samma klass eller att man får undervisa flera årskurser i samma grupp. Möjligheten att göra ett bra jobb som språklärare är dålig.
Jag har en dotter som går i åttan och jag har faktiskt undrat hur de tänker i skolan om språkundervisningen. Hon har Estniska som modersmål och svenska som hon har lärt under de fyra år vi har bott här is Sverige (hennes svenska är bra, har fått en C) och hon pratar lika bra engelska (har fått en A). Men det finns inga andra språk hon har lärt sig under dessa år. Det var franska för två år men undervisningen var ingen bra eller hon själv var lat och lärde nästan inget. Jag tror att man behöver flera språk, ju flera språk man har desto bättre. Jag tänker att hitta henne en praktikplats i Frankrike inför nästa sommaren, i Frankrike är man tvungen att börja prata det finns ingen val.
På SVTs hemsida skriver de att det är lite bättre med lärarstudentkanditer på gymnasienivå än på högstadiet. Vilket är ju bra.
Om språkintresserade studenter inte lockas av högstadiet som arbetsmarknad ser det något ljusare ut på gymnasiet. 31 personer vill bli lärare i franska, 61 i spanska och 13 i tyska i första hand. Men det är långt ifrån tillräckligt för att täcka behovet.
Idag finns det faktiskt många som undervisar i språkämner som inte har behörighet, dem är inte utbildade som språklärare. Andelen av lärare utan utbildning är överraskande stor.
Behörigheten bland dagens språklärare är låg, särskilt bland gymnasielärarna där bara mellan 23 och 26 procent av de lärare som har en pedagogisk högskoleexamen och undervisar i språk är behöriga i sitt ämne. På högstadiet är det mellan 22 och 45 procent (se SVT Pejls visualisering av behörighet per ämne här).
Helena von Schanz som är själv språklärare berättar att
Vi har en väldigt låg andel behöriga lärare i språk. Men man ser inga tecken på oro hos kommuner eller hos huvudmän, utan man bara fortsätter att anställa obehöriga språklärare.
Man undrar faktist hur de människorna tänker. Helena som själv ser att det behövs mer lärare rådar andra att inte utbilda sig som språklärare. Det låter konstigt och bekymrande. Kanske har det göra med lärarelönen som var inte nämnd i SVTs artikkel. Många lärare är besvikna och vill se deras löner höjda en tredjedel, det är 10 000 kronor.
Min twitter account är @tammevelin. Jag twittrar i alla möjliga språk också på svenska ibland.
