Språkbloggare och Språket på P1

Det finns många som bloggar om svenska språket. Idag har jag hittat en som bloggar på SvD.

Ylva Byrman är språkkonsult på SvD och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk.


På sista inlägget skriver hon om snedstreck. Väldigt aktuell tema för mig för jag använder det ibland fel. 

Hon skriver att 
Snedstreck är en amatörmarkör (Tack, Ylva! Många av oss är faktiskt amatörer.)
Professionella skribenter använder sällan snedstreck. Leta i en dagstidning, ett magasin eller en roman, och du kommer att upptäcka att det dröjer länge innan du hittar ett snedstreck. Skälen finns listade ovan. Om du använder snedstreck riskerar du alltså att signalera att du är en ovan skribent, och det är ju onödigt.


Hon skriver att man får nästan aldrig använda snedstreck. Jag blev ganska ledsen för jag älskar alla sådana detaljer man inte använder så mycket i vardagen. Åt andra håll förstår jag väl vad hon egentligen menar med det. Det är svårt för läsare att förstå. 


okej, okej jag klarar inte ut det här... jag har en annan rytm, jag har en annan rytm.    

Får man aldrig använda snedstreck?
Jo, det får man. I tabeller, blanketter eller andra ställen där utrymmet är begränsat kan man behöva använda snedstreck istället för eller. I uttrycket och/eller behövs snedstrecket också. Men tänk på att och/eller oftast kan ersättas av ett enkelt eller. Skriv inte

Om du är gammal och/eller har ett funktionshinder har du förtur

när du lika bra kan skriva

Om du är gammal eller har ett funktionshinder har du förtur.

Snedstreck har också en specialfunktion, nämligen att markera en tidsperiod som innehåller delar av eller ligger i skiftet mellan två andra perioder:

Vi vill tacka alla elever och lärare för läsåret 2011/2012.
Roskildefestivalen äger årligen rum i månadsskiftet juni/juli.

Det används också i några etablerade förkortningar som

Ylva Byrman c/o Svensson (care of)
S/S Titanic (steamship).

Språket är ett program om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra.

Programmet kan man lyssna på P1. Väldigt intressant att lyssna på också för oss som lär oss svenska från svenskarna och tror att de kan eget språk. I verkligheten använder många svenskar jämnt felaktiga grammatiska former i vardagen.  

Grammatik till vardags 

Tisdag 10 april 2012 kl 13:20 

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.

Veckans alla frågor:

-jag först, lyssnarkommentarer
-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta ’jag’ först i meningar
- ’det såg ut som hon’ eller ’det såg ut som henne’. Och ’det liknar hon’ eller ’det liknar henne’
-’psykologiskt utlåtande’ och ’pedagogisk utredning’ – bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet?
- adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande
- datorn rättar meningen ”det behövs upprättas ett avtal”
- håller ’känslan för svenska språket’ på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring
- ’den 35-åriga mannen’ – rätt eller fel?

Om du inte vet hur man skriver, då är det enkelt att söka ordet fram i olika sammanhang. Det finns även en särskilt plats för det på Språkbanken. 

Det finns mycket som är intressant på nätet. Man kan lära sig hur mycket som helst utan att lämna soffan...