I dag var jag på loppis och hittade en del bra böcker. Nu har jag mycket att läsa, nu när det blir mörkt och kallt.
Det var mest kvinnor ja valde. Tre böcker av Märta Tikkanen. Bland annat hennes mest kända verk "Århundradets kärleks saga" (1987). Den "diktromanen" kom först ut året 1978 och har betydd mycket för de medberoende. Nyligen var det en program på teve om detta som hon var med. Det var nämligen så att Märta Tikkanens man var författare och alkoholist. Århundradets kärleks saga handlar om deras relation och är en kärlekssaga i diktform.
Den andra boken heter "Mörkret som ger glädjen djup" (1981) och börjar med:
alla förvirrade
rädda alla ångestfyllda
rasande ropande
alla i sej själva instängda
krympande tomma
förstenade
plågade bortbytta
förnekade
förnekande
alla som dunkar sitt huvud
i väggen av sten vill döda
och skada vill dö
alla som gråter i natten
har haft har
en mor
Den tredje boken av Märta Tikkanen som jag köpte är en roman "Emma och Uno - visst var det kärlek" (2010). Den börjar så:
När de träffas är hon arton, mindre än ett år senare är de gifta. Hon är nitton när det första barnet föds, sen kommer det ett varje år, alla med olika födelseorter. När det sjätte föddes är hon tjugofem, då bor de på skilda håll. Hon skriver kärleksfulla brev till honom, ofta.
Det blir inbördeskrig och två världskrig, inflationen tar det som återstår av hennes arv. Hennes trygghet, villan på förfädernas mark, överlåts till Soviet efter Finlands fortsättningskrig, hon får aldrig återse den.
De sex barnens försörjning faller helt på henne, för dem är hon medelpunkten, högt älskad av dem alla, fyllda sjuttiotvå när hon dör.
Så kan man sammanfatta ett liv, min mormors.
Jag hoppas att skriva mera i fortsättningen. Det finns så mycket att skriva om varje dag och jag behöver ju att öva mitt skriftspråk. En bok som jag hittade var "Svenska skrivregler" utgivna av Svenska Språknämnden (2000). Även den kan bli en hjälpmedel i framtiden.
Saturday, November 15, 2014
Wednesday, November 12, 2014
Tidningen "Solvik" kom ut
Nu har jag varit väldigt modigt och givit ut en hel tidning på svenska. Jag är redaktör till SOLVIK, som den tidningen heter. Förra helgen satt jag en dag i hantverksstugan på Solvikskolan medans det var arbetsdag. Jag var där med några barn från skolan. Barnen ville gärna skriva och fota, hade en massa idéer och förslag. Det gick fort att få ihop en hel tidning med det materialet som vi hade.
Två lärare från skolan korrekturläste. Självklart är mitt språk inte perfekt (kanske blir det aldrig det :), men med alla fina bilder och filmklipp, blev allting bra ändå, tycker jag. Jag delade ut tidningen på skolan idag och alla föräldrar fick en länk till den digitala tidningen. Jag har fått mycket feedback både positivt och negativt. Många har varit inspirerade och tycker att jag måste fortsätta med tidningen även i framtiden. Det finns nya barn som också vill vara med. Det låter kul, för jag kan lära mig väldigt mycket i processen.
När mina texter korrekturlästes kom det fram att jag måste jobba med tre olika områden:
1) ordföljden
2) sin, sina, sitt eller hennes, hans, dess, deras
3) bestämd eller obestämd artikel
Ordföljden är svårt, för oftast tar det hundra år innan man lär sig att skapa meningar som är byggt upp precis som de ska. Det finns inget annat att göra, än att använda språket, skriva mycket (med massa fel!!!) och läsa mycket.
Sin, sina, sitt eller hennes, hans, dess och deras
Bestämd eller obestämd form
Det finns redan människor, som har pekat på vissa fel som finns kvar i tidningens texter. Jag är jätte tacksam för dem som har tålamod att förklara mig det som inte är korrekt. På detta sätt kan jag lära mig att undvika dessa misstag nästa gång. Men det tar mycket mod och energi.
Hälsar,
Evelin:)
Två lärare från skolan korrekturläste. Självklart är mitt språk inte perfekt (kanske blir det aldrig det :), men med alla fina bilder och filmklipp, blev allting bra ändå, tycker jag. Jag delade ut tidningen på skolan idag och alla föräldrar fick en länk till den digitala tidningen. Jag har fått mycket feedback både positivt och negativt. Många har varit inspirerade och tycker att jag måste fortsätta med tidningen även i framtiden. Det finns nya barn som också vill vara med. Det låter kul, för jag kan lära mig väldigt mycket i processen.
När mina texter korrekturlästes kom det fram att jag måste jobba med tre olika områden:
1) ordföljden
2) sin, sina, sitt eller hennes, hans, dess, deras
3) bestämd eller obestämd artikel
Ordföljden är svårt, för oftast tar det hundra år innan man lär sig att skapa meningar som är byggt upp precis som de ska. Det finns inget annat att göra, än att använda språket, skriva mycket (med massa fel!!!) och läsa mycket.
Sin, sina, sitt eller hennes, hans, dess och deras
Bestämd eller obestämd form
Det finns redan människor, som har pekat på vissa fel som finns kvar i tidningens texter. Jag är jätte tacksam för dem som har tålamod att förklara mig det som inte är korrekt. På detta sätt kan jag lära mig att undvika dessa misstag nästa gång. Men det tar mycket mod och energi.
Hälsar,
Evelin:)
Monday, October 27, 2014
Repslagarresan till Roskilde
Det är min andra film som är delvis på svenska. Filmen handlar om repslagerresan till Roskilde Vikingaskeppsmuseet med Stensunds båtbyggar elever som vi gjorde förra veckan. Jag har börjat i Stensund att lära mig hur man bygger träbåtar. Delvis är filmen på svenskan men man kan även lyssna på danskan och engelskan.
Saturday, June 7, 2014
Vad betyder "klyschor"?
Klyscha är ett språkligt uttryck som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana. Ordets synonym är kliché.
"Klyschig vill ingen vara. Men utan slitna uttryck klarar vi oss inte." skriver Gunnel Bergström i Språktidningen 2009. Det är ett värdeful läsning om man vill förstå hur klichér uppstår i olika språk. I sin artikel skriver hon att även idiomatiska uttryck är klyschiga.
Ett exempel Gunnel Bergström lyfter fram är:
Låtsas att det regnar
eller
Helge Gullberg skriver:
Vissa ord har till följd av alltför flitigt bruk blivit mer eller mindre nötta. Till dessa hör några ofta använda substantiv, t.ex. sak, människa, hav, service; adjektiv, t.ex. stor, liten, mycken; pronomen, t.ex. man, en (hel) del; verb, t.ex. finnas, ligga, stå, sätta, säga, ske, klara (av), ordna, stoppa (upp), åka (trängt ut andra uttryck för 'färdas') och hjälpverben ha, vara, bli, göra.
Sådana ords betydelse har blivit så urvattnade och obestämd, att de icke längre säger oss något. De bör därför om möjligt ersättas med mera precisa, uttrycksfulla ord. Några exempel:
Han diskuterar här saker, som han inte har någon insikt i (skriv: frågor eller förhållanden).
Händelsen gjorde ett stort intryck på alla (skriv: djupt, starkt, mäktigt eller avgörande).
Efter mycket sökande (skriv: ivrigt).
En hel del familjer blevo utan bostäder (skriv: Åtskilliga eller Många).
En kväll var det kappsegling på Bredskär. Efter kappseglingen var det fyrverkeri (skriv: anordnades kappsegling . . . Efter denna avbrändes ett fyrverkeri).
Trafiken stoppades upp (skriv: hejdades).
En bil kommer åkande (skriv: körande).
I slutet av 800-talet fanns i det frankiska klostret Corvey munken Ansgar (skriv: levde).
Utskottets ledamöter sade, att motionen skulle avstyrkas (skriv: yrkade avslag på motionen).
Man bör undvika slitna fraser som "skogens röda guld" om lingonen, "den röda hanen" om elden, "gå av stapeln", "alla tiders", och "på vår jord", som är alldeles onödigt.
Likaså skall man undvika obestämda tidsuttryck såsom förr, då, nu, sedan, efter detta och ersätta dem med mera bestämda.
"Klyschig vill ingen vara. Men utan slitna uttryck klarar vi oss inte." skriver Gunnel Bergström i Språktidningen 2009. Det är ett värdeful läsning om man vill förstå hur klichér uppstår i olika språk. I sin artikel skriver hon att även idiomatiska uttryck är klyschiga.
Ett exempel Gunnel Bergström lyfter fram är:
Låtsas att det regnar
eller
Helge Gullberg skriver:
Vissa ord har till följd av alltför flitigt bruk blivit mer eller mindre nötta. Till dessa hör några ofta använda substantiv, t.ex. sak, människa, hav, service; adjektiv, t.ex. stor, liten, mycken; pronomen, t.ex. man, en (hel) del; verb, t.ex. finnas, ligga, stå, sätta, säga, ske, klara (av), ordna, stoppa (upp), åka (trängt ut andra uttryck för 'färdas') och hjälpverben ha, vara, bli, göra.
Sådana ords betydelse har blivit så urvattnade och obestämd, att de icke längre säger oss något. De bör därför om möjligt ersättas med mera precisa, uttrycksfulla ord. Några exempel:
Han diskuterar här saker, som han inte har någon insikt i (skriv: frågor eller förhållanden).
Händelsen gjorde ett stort intryck på alla (skriv: djupt, starkt, mäktigt eller avgörande).
Efter mycket sökande (skriv: ivrigt).
En hel del familjer blevo utan bostäder (skriv: Åtskilliga eller Många).
En kväll var det kappsegling på Bredskär. Efter kappseglingen var det fyrverkeri (skriv: anordnades kappsegling . . . Efter denna avbrändes ett fyrverkeri).
Trafiken stoppades upp (skriv: hejdades).
En bil kommer åkande (skriv: körande).
I slutet av 800-talet fanns i det frankiska klostret Corvey munken Ansgar (skriv: levde).
Utskottets ledamöter sade, att motionen skulle avstyrkas (skriv: yrkade avslag på motionen).
Man bör undvika slitna fraser som "skogens röda guld" om lingonen, "den röda hanen" om elden, "gå av stapeln", "alla tiders", och "på vår jord", som är alldeles onödigt.
Likaså skall man undvika obestämda tidsuttryck såsom förr, då, nu, sedan, efter detta och ersätta dem med mera bestämda.
Thursday, June 5, 2014
Svårstavade ord
2009 publicerade i Dagens Nyheter en artikel med rubriken "De knepiga svenska orden". Där finns en lista med det svåraste ord för svenskarna.
Det är faktist inte altid så lätt att stava korrekt. Det vet Norstedts förlag som tillsammans med Språkrådet har sammanställt en lista på svenskans mest felstavade ord, från A till Ö, abonnemang till överraskning.
Vilka ord som är med?
abbonemang abonnemang
aborre abborre
abonemang abonnemang
altid alltid
anorlunda annorlunda
annulera annullera
agusti augusti
avunsjuk avundsjuk
bestämmde bestämde
bestäma bestämma
bestämmt bestämt
bla bl.a.
cyckel cykel
definera definiera
defenitivt definitivt
defenetivt definitivt
diskution diskussion
diskusion diskussion
disskution diskussion
disskutera diskutera
dublett dubblett
igentligen egentligen
imot emot
faktist faktiskt
fläskfile fläskfilé
fotölj fåtölj
följdaktligen följaktligen
föresten förresten
förän förrän
gammla gamla
gamal gammal
giftemål giftermål
hejdå hej då
hälst helst
hittils hittills
hämd hämnd
iallafall i alla fall
isåfall i så fall
iakta iaktta
innom inom
interjuv intervju
intreserad intresserad
kariär karriär
kompletera komplettera
konsentrera koncentrera
konferans konferens
konkurens konkurrens
konkurent konkurrent
korekt korrekt
kunnde kunde
kvalite kvalitet, kvalité
lungt lugnt
matrial material
medecin medicin
mäst mest
mustach mustasch
mäniskor människor
nogrann noggrann
noggran noggrann
nogran noggrann
nogrant noggrant
någongång någon gång
nämde nämnde
ochså också
orginal original
pga p.g.a.
paralell parallell
parantes parentes
recention recension
rekomendera rekommendera
rekomenderar rekommenderar
religös religiös
resturang restaurang
sevärdighet sevärdhet
skilnad skillnad
speciel speciell
specielt speciellt
spännade spännande
stämmning stämning
succesiva successiva
succesivt successivt
särskillt särskilt
terass terrass
tillfredställa tillfredsställa
tillfredställa tillfredsställa
tillfredställande tillfredsställande
tillfredställd tillfredsställd
tillsamans tillsammans
tvugna tvungna
tyvär tyvärr
ungdommar ungdomar
värkligen verkligen
vilkor villkor
ytterliggare ytterligare
överrens överens
överaskad överraskad
överaskning överraskning
Källa: Norstedts
Det finns även en quiz som du kan göra på Svenska Dagbladets hemsida.
Det är faktist inte altid så lätt att stava korrekt. Det vet Norstedts förlag som tillsammans med Språkrådet har sammanställt en lista på svenskans mest felstavade ord, från A till Ö, abonnemang till överraskning.
Vilka ord som är med?
abbonemang abonnemang
aborre abborre
abonemang abonnemang
altid alltid
anorlunda annorlunda
annulera annullera
agusti augusti
avunsjuk avundsjuk
bestämmde bestämde
bestäma bestämma
bestämmt bestämt
bla bl.a.
cyckel cykel
definera definiera
defenitivt definitivt
defenetivt definitivt
diskution diskussion
diskusion diskussion
disskution diskussion
disskutera diskutera
dublett dubblett
igentligen egentligen
imot emot
faktist faktiskt
fläskfile fläskfilé
fotölj fåtölj
följdaktligen följaktligen
föresten förresten
förän förrän
gammla gamla
gamal gammal
giftemål giftermål
hejdå hej då
hälst helst
hittils hittills
hämd hämnd
iallafall i alla fall
isåfall i så fall
iakta iaktta
innom inom
interjuv intervju
intreserad intresserad
kariär karriär
kompletera komplettera
konsentrera koncentrera
konferans konferens
konkurens konkurrens
konkurent konkurrent
korekt korrekt
kunnde kunde
kvalite kvalitet, kvalité
lungt lugnt
matrial material
medecin medicin
mäst mest
mustach mustasch
mäniskor människor
nogrann noggrann
noggran noggrann
nogran noggrann
nogrant noggrant
någongång någon gång
nämde nämnde
ochså också
orginal original
pga p.g.a.
paralell parallell
parantes parentes
recention recension
rekomendera rekommendera
rekomenderar rekommenderar
religös religiös
resturang restaurang
sevärdighet sevärdhet
skilnad skillnad
speciel speciell
specielt speciellt
spännade spännande
stämmning stämning
succesiva successiva
succesivt successivt
särskillt särskilt
terass terrass
tillfredställa tillfredsställa
tillfredställa tillfredsställa
tillfredställande tillfredsställande
tillfredställd tillfredsställd
tillsamans tillsammans
tvugna tvungna
tyvär tyvärr
ungdommar ungdomar
värkligen verkligen
vilkor villkor
ytterliggare ytterligare
överrens överens
överaskad överraskad
överaskning överraskning
Källa: Norstedts
Det finns även en quiz som du kan göra på Svenska Dagbladets hemsida.
Monday, June 2, 2014
Relativa pronomen
Jag gjorde ett prov ett par dagar sedan som visade att jag behöver att öva på relativa pronomen. Välkommen att vara med!
Först kan man titta på en enkel förklaring via youtube som är producerad av Karlskoga folkhögskolan.
Då kommer övningar. Tallstugan bjuder på förklaringen med ljud och två prov.
Först kan man titta på en enkel förklaring via youtube som är producerad av Karlskoga folkhögskolan.
Då kommer övningar. Tallstugan bjuder på förklaringen med ljud och två prov.
Saturday, May 31, 2014
Ordförråd II ärenden
Ofta måste man skriva viktiga officella brev utan att veta hur man formulerar sig rätt på svenska. Ibland får man brev som innehåller avgörande information från myndigheter, men man fattar ingeting. Inte ens om det är ett ja eller nej till förfrågan.
Idag har jag tänkt att introducera tre hemsidor där man kan få lite hjälp.
Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. Rikstermbanken är fri och gratis, öppen för alla och envar, oavsett om du är journalist, översättare, handläggare vid en myndighet eller vetgirig vanlig medborgare.
Här kan man hitta krångliga ord i olika sammanhang och få veta vad dem betyder. Det kommer jag själv gärna använda i framtiden.
Fraseologi för olika teman som ansökan, akademiker, affärer och resor kan man hitta bab.la lexikon.
Hur skriver man ett persönligt brev eller ett CV på svenska? Det finns gott om hemsidor som hjälper en med det. Till exempel här finns en med gratis mallar.
Ibland kan man göra några grammatikövningar. Det tycker jag. Innan man tar på sig en sådan uppgift är det bra att veta vad som behövs att övas. Här finns länken till Studentlitteraturens sida var man kan testa sina kunskaper och få tips.
Mitt resultat blev överraskande bra:
Antal rätt: 77 av 81
Du behöver repetera följande moment i Appias
Öva svensk grammatik:
Kapitel 15: Preteritum (=dåtid/imperfekt)
Kapitel 16: Verb - starka och oregelbundna
Kapitel 22: Relativa pronomen
Friday, May 30, 2014
Ordförråd I
Det är femte året jag lär mig svenska men det blir inte så bra att jag kan skriva vad jag vill. Det är fortfarande så mycket jag inte fattar. Jag gör ofta misstag som ingen svenskfödd skulle göra eller åtminstone det känns så för mig. Det var länge sedan jag övade grammatik eller uttryck regelbundet, men nu är det dags igen. Jag ska söka fram sidor på nätet som hjälper en vidare från grundnivån och kanske ska jag börja skapa mina egna övningar.
Först ägnar jag mig åt idiom och synonymer. Hur man bygger ett brett ordförråd?
Svenska idiom
Vikipedia förklarar:
Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".
Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.
Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.
Hans Luthman har samlat ihop svenska idiom på en hemsida idiom.nu. Han har även givit ut i en bok med namnet "Svenska idiom. 4500 vardagsuttryck". Eller kolla Vikipedias lista över idiomatiska uttryck.
Synonymer
Med hjälp av Vikipedia:
Synonym (som på latin översätts till interpretatio, som betyder "tolkning av") är en retorisk figur eller stilfigur som används för att ersätta ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt. Synonymer används för att få ett mer varierat språk. Synonymi tillhör något som kallas semantiska relationer och talar om hur ett ord i ett givet ordförråd står i relation till varandra. I detta sammanhang handlar det om att ett ord är synonymt med ett annat, det vill säga ord som är besläktade med varandra, de har en koppling till varandra trots att de kan skilja sig genom dess stil och nyans. Denna retoriska figur är till som hjälpmedel för att göra en text eller ett tal mer varierande. Det gör att läsaren alternativt lyssnaren känner ett större behag och påverkas starkare av innehållet än vid upprepning av samma ord. Synonymer ger språket en förstärkning och ger ett intryck av ett ökat uppmärksammande hos publiken, men ger oss även en chans att formulera våra bilder och tankar som vi ser framför oss. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser.
Det finns websidor där man kan snabbt hitta synonymer på svenska.
Rättstavning
Om du vill träna rättstavning se http://www.elevspel.se/amnen/svenska/rattstavning.html.
Språkbloggare tävlar
Fram tills den 9 juni kan man rösta på på den bästa språkbloggen i världen. Sex svenska blogg är med på listan: Språktidningens blogg, Glömda ord, Lingvistbloggen, Pratbubblor, Rum för språk, Ur språkens tunnlar.
PS
I mars 2010 samlade jag massa länkar med material för att man kan lära sig svenska. Då skrev jag bara på estniska. Den sidan har varit det populäraste på min blogg genom alla åren. Tyvärr fungerar alla länkar inte längre, det behövs även en uppdaterad lista för nybörjare. Än så länge kan man ändå använda det som finns där.
Först ägnar jag mig åt idiom och synonymer. Hur man bygger ett brett ordförråd?
Svenska idiom
Vikipedia förklarar:
Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".
Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.
Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.
Hans Luthman har samlat ihop svenska idiom på en hemsida idiom.nu. Han har även givit ut i en bok med namnet "Svenska idiom. 4500 vardagsuttryck". Eller kolla Vikipedias lista över idiomatiska uttryck.
Synonymer
Med hjälp av Vikipedia:
Synonym (som på latin översätts till interpretatio, som betyder "tolkning av") är en retorisk figur eller stilfigur som används för att ersätta ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt. Synonymer används för att få ett mer varierat språk. Synonymi tillhör något som kallas semantiska relationer och talar om hur ett ord i ett givet ordförråd står i relation till varandra. I detta sammanhang handlar det om att ett ord är synonymt med ett annat, det vill säga ord som är besläktade med varandra, de har en koppling till varandra trots att de kan skilja sig genom dess stil och nyans. Denna retoriska figur är till som hjälpmedel för att göra en text eller ett tal mer varierande. Det gör att läsaren alternativt lyssnaren känner ett större behag och påverkas starkare av innehållet än vid upprepning av samma ord. Synonymer ger språket en förstärkning och ger ett intryck av ett ökat uppmärksammande hos publiken, men ger oss även en chans att formulera våra bilder och tankar som vi ser framför oss. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser.
Det finns websidor där man kan snabbt hitta synonymer på svenska.
Rättstavning
Om du vill träna rättstavning se http://www.elevspel.se/amnen/svenska/rattstavning.html.
Språkbloggare tävlar
Fram tills den 9 juni kan man rösta på på den bästa språkbloggen i världen. Sex svenska blogg är med på listan: Språktidningens blogg, Glömda ord, Lingvistbloggen, Pratbubblor, Rum för språk, Ur språkens tunnlar.
PS
I mars 2010 samlade jag massa länkar med material för att man kan lära sig svenska. Då skrev jag bara på estniska. Den sidan har varit det populäraste på min blogg genom alla åren. Tyvärr fungerar alla länkar inte längre, det behövs även en uppdaterad lista för nybörjare. Än så länge kan man ändå använda det som finns där.
Monday, May 5, 2014
Välkommen till Imbi Pajus bokrelease 14 maj i Stockholm
| ||||||||||
Wednesday, February 5, 2014
Kvinnohistoria eller genushistoria för nioklassare
På måndag hade jag min första föreläsning på svenska. Det handlade om kritisk källanalys och genusrelarat diskussion kring historien i slutet på 1800-talet och början 1900-talet. Jag hade med mig mycket material. Bland annat en liten bit av statistik med siffror om arbetande kvinnor (man kunde jämföra 1880 och 1900).
Ungdomar var intresserad, hadde synpunkter, ville utforska och diskutera. Det var väldigt roligt! Jag undervisar ju mest vuxna på forskarnivå nyförtiden. Det var inte såpas olika från vuxna hur tonåringar jobbade. Applause som kom på slutet var lite överraskande faktist.
Ungdomar var intresserad, hadde synpunkter, ville utforska och diskutera. Det var väldigt roligt! Jag undervisar ju mest vuxna på forskarnivå nyförtiden. Det var inte såpas olika från vuxna hur tonåringar jobbade. Applause som kom på slutet var lite överraskande faktist.
Subscribe to:
Posts (Atom)