Showing posts with label blogg. Show all posts
Showing posts with label blogg. Show all posts

Friday, May 30, 2014

Ordförråd I

Det är femte året jag lär mig svenska men det blir inte så bra att jag kan skriva vad jag vill. Det är fortfarande så mycket jag inte fattar. Jag gör ofta misstag som ingen svenskfödd skulle göra eller åtminstone det känns så för mig. Det var länge sedan jag övade grammatik eller uttryck regelbundet, men nu är det dags igen. Jag ska söka fram sidor på nätet som hjälper en vidare från grundnivån och kanske ska jag börja skapa mina egna övningar.

Först ägnar jag mig åt idiom och synonymer. Hur man bygger ett brett ordförråd?

Svenska idiom

Vikipedia förklarar:

Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".

Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.

Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.

Hans Luthman har samlat ihop svenska idiom på en hemsida idiom.nu. Han har även givit ut i en bok med namnet "Svenska idiom. 4500 vardagsuttryck". Eller kolla Vikipedias lista över idiomatiska uttryck.

Synonymer

Med hjälp av Vikipedia:

Synonym (som på latin översätts till interpretatio, som betyder "tolkning av") är en retorisk figur eller stilfigur som används för att ersätta ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt. Synonymer används för att få ett mer varierat språk. Synonymi tillhör något som kallas semantiska relationer och talar om hur ett ord i ett givet ordförråd står i relation till varandra. I detta sammanhang handlar det om att ett ord är synonymt med ett annat, det vill säga ord som är besläktade med varandra, de har en koppling till varandra trots att de kan skilja sig genom dess stil och nyans. Denna retoriska figur är till som hjälpmedel för att göra en text eller ett tal mer varierande. Det gör att läsaren alternativt lyssnaren känner ett större behag och påverkas starkare av innehållet än vid upprepning av samma ord. Synonymer ger språket en förstärkning och ger ett intryck av ett ökat uppmärksammande hos publiken, men ger oss även en chans att formulera våra bilder och tankar som vi ser framför oss. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser.

Det finns websidor där man kan snabbt hitta synonymer på svenska.

Rättstavning

Om du vill träna rättstavning se http://www.elevspel.se/amnen/svenska/rattstavning.html.



Språkbloggare tävlar

IX14 - Top 100 International Exchange and Experience Blogs 2014

Fram tills den 9 juni kan man rösta på på den bästa språkbloggen i världen. Sex svenska blogg är med på listan: Språktidningens blogg, Glömda ord, Lingvistbloggen, Pratbubblor, Rum för språk, Ur språkens tunnlar.  

PS
I mars 2010 samlade jag massa länkar med material för att man kan lära sig svenska. Då skrev jag bara på estniska. Den sidan har varit det populäraste på min blogg genom alla åren. Tyvärr fungerar alla länkar inte längre, det behövs även en uppdaterad lista för nybörjare. Än så länge kan man ändå använda det som finns där.      

Wednesday, May 29, 2013

Linda Bradleys undersökning "Language learning and technology – Student activities in web-based environments"

 Vid Göteborg Universitetet undersöks språklärandet genom wikis och bloggar. Linda Bradleys har gjort fyra studier och undersökt hur webbaserade värktyg stödjer studenters språk utveckling.    
Resultatet visar att användning av wikisidor och bloggar ger möjlighet för omedelbar återkoppling, vilket är ett viktigt stöd i skrivprocessen. Webbaserad teknik gör också att studenterna kan producera saker i större omfattning och med större variation, och dessutom i samarbete med andra. Detta gör att de kan arbeta med språk på många sätt, både sett till form och innehåll. 
Källa http://sprakteknologi.se/nyheter/webbaserad-teknik-foeraendrar-foerutsaettningarna-foer-spraklaerande

Jag visste det länge sedan, men nu finns det bevis. Det är bra. Tack! Livet ska vidare...


#slowtwitter och #artofeducation om utbildningsfrågor i världen @tammevelin

Friday, May 24, 2013

Bloggarvärlden

Idag har jag börjat med en ny blogg som ska vara en plats for skrivarvärkyg och grammatik och allt möjligt som ska läras om man vill skriva. Jag ska blogga på engelska där och länka till alla mina olika bloggar i olika platser och på olika språk. Namnet på bloggen är helt enkelt "How to write in English?". Jag tror att det finns massvis med männsikor som vill lära detta i världen. Vi alla behöver att skriva på engelska allt mer. Jag behöver att lära mig. Välkommen att delta i processen! Man kan alltid bli bättre.

Samtidigt ska jag fortsätta att skriva på svenska för jag vill förbättra alla mina språk på en gång även om det känns galet. Att lära nio språk samtidigt, är kanske inte så vanligt, eller hur? Trots det, tror jag, att alla människor har den förmågan att prata flera språk om dom bara börjar att ha förtroende i sig själva. För att skriva bra, måste man hela tiden hålla på, det räcker inte om man skriver några rad i veckan på facebook eller skickar några smsar via telefon. Det är ett ständigt arbete som ska göras dagligen.

Mellan 17 och 21 maj var jag i Berlin. Jag deltog i en kurs om intuitivpedagogik med Pär Ahlbom, Merete Lövlie och några andra. Kursen var väldigt inspirerande, jag träffade mycket folk från olika länder och målade mer än 140 "madeinberlin" bilder med vattenfärg och kritor. Det blir en utställning snart om allt ska gå bra.  

Samtidigt har jag varit med i några online kurser (coursera.com) om hur man skriver på engelska. Det har varit en bra erfarenhet, jag har lärt mig massor. Man kan läsa mina artiklar på engelska på en blogg som jag har skapat längesen, men nu har det blivit lite populär. Bloggen heter "Discussions with an AppleTree".

Wednesday, May 22, 2013

Lömska likheter på nordiska språk

Jag har börjat vid sidan av svenskan lära mig lite norska också. Det behöver jag faktiskt för jag åker ibland och föreläser i Oslo till master studenter. Själva föreläsningar är på engelska, förstås, men jag talar gärna nordiska om jag kan med några mina studenter som är från Norden. Därför har jag också startat en blogg som heter norrakeeled.blosgpot.com. Namnet "norrakeeled" betyder norska språk i plural på estniska. Estniska är mitt modersmål. Vanligen skriver jag där på engelska för jag kan inte norska än så länge, även om jag har kommit kanska långt (tycker jag iallafall:). Jag kan redan läsa vetenskapliga texter på norska och det är jag jätte glad för. 

Norska och svenska är väldigt nära. För mig är talspråket mycket svårare att förstå än skriftspråket. Nu har jag blivit ganska vana med hur de pratar och det har blivit mycket bättre än det var i början. Som alltid i släktspråk finns det vissa ord som låter likandant men faktist har olika betydelse. Det har jag lärt mig på finnska och estniska. Nu  har hittat en bra lista av sådana ord som man kan blanda ihop om man inte vet mellan norska och svenska. Det ska jag lära mig! 


Spalt 1 – det norska ordet
Spalt 2 – översatt till svenska
Spalt 3 – det svenska ord man lätt förväxlar med
Spalt 4 – översatt till norska
Norska

adgang
Svenska

tillträde
Svenska

åtgång
Norska

forbruk
anledning
tillfälle
anledning
grunn, årsak
ansette
anställa
ansätta
gå løs på
artig
rolig, kul
artig
beleven, høflig
avis
dagstidning
avi
følgebrev
banne
svära
banna
skjenne på
barnehage
daghem, dagis
barnhage
leikegrind
bedrift
företag, affär
bedrift
bragd
begrunne
motivera
begrunda
overveie, vurdere
beskjeden
anspråkslös, blyg
beskedlig
snill; ettergiven
bevege
röra
beveka
bløtgjøre, formå
bløt (myk)
mjuk
blöt
bløt (våt)
by
stad
by
grend, landsby
disk
disk (i affär)
disk
oppvask
dryg
långvarig
dryg
overlegen, hoven
dyne
täcke, bolster
dyna
(stol)pute
dyrke opp
uppodla
dyrka upp
dirke opp
einskild
enstaka, för sig
enskild
privat
enkelt
enstaka, enskild
enkel
ukomplisert
eventyr
saga
äventyr
risikabel gjerning
evne
förmåga
ämne
emne, stoff
fag
ämne, fackområde
fack
lite rom i helle e.l. yrke
fly
flygplan
fly
flykte
fløte
grädde
flöte
flytekork, dupp
forlate
lämna
förlåta
tilgi
formann
ordförande
förman
arbeidsformann
formue
förmögenhet
förmåga
evne
formål
avsikt, syfte
föremål
gjenstand, ting
forretning
affär, butik
förrättning
arbeid, tjeneste
forstyrre
störe
förstöra
ødelegge
forsynt
belåten, försedd
försynt
blyg, beskjeden, taktfull
frakk
ytterrock
frack
kjole-og-hvitt
framifrå
utmärkt
framifrån
forfra
fremdeles
fortfarande
framdeles
heretter
glass
glas
glass
is (krem)
glatt
slät, hal, lätt
glatt
en av glad
grend
litet samhälle, by
gränd
smut, veit, lita gate
hage
trädgård
hage
uthage, gressgang
hyggelig
trevlig, mysig
hygglig
bra, ganske bra
igjen
kvar
igen
på ny, atter
især
i synnerhet
isär
i stykker, fra hverandre
karakter
vitsord, betyg
karaktär
egenskap
kasse
trälåda, kartong
kasse
bærepose, (plast)pose
kjole
klänning
kjol
skjørt
korn
säd, spannmål
korn
bygg(korn)
kry
stolt
kry
kvikk, frisk
kunstig
konslad, konstgjord
konstig
rar, merkverdig
kår
levnadsvillkor
kår
korps, sammenslutning
lage
tillaga, tillverka
laga
reparere
le
skratta
le
smile
lidelse
lidande
lidelse
lidenskap
lov
lag
lov
fri, få lov, være nödt till
mangel
brist
mangel
klesrulle
mangle
sakna(s), fattas
mangla
rulle klær
mening
betydelse
mening
setning
måle
mäta
måla
male
nødig
ogärna
nödig
nødvendig, trengende
nødig
ogärna
nödig
nødvendig, trengende
okse
tjur
oxe
gjeldokse
pusse
putsa, borsta
pussa
kysse
pussig
märkvärdg, konstig
pussig
feit, dvask
pølse
korv
pölsa
lungemos
rar
konstig, underlig
rar
vennlig,søt, uvanlig
redning
räddning
redning
jevning
retning
riktning
retning
pirring
rolig
lugn
rolig
morsom
samfunn
samhälle
samfund
forening, menighet
sans
sinne
sans
besindighet
selskap
bolag, bjudning
sällskap
gruppe (mennesker)
sinne
ilska
sinne
sans
skikkelig
anständig, rejäl
skicklig
dyktig
skjebne
öde
skepnad
skikkelse
skjønne
förstå
skönja
øyne, skilne
skuffe
göra besviken, skotta
skuffa
skubbe, puffe
smile
småle
smila
le falskt, innsmigre seg
spotte
bespotta, håna, häda
spotta
spytte
spøke
skämta
spöka
det spøker i huset
stad (nyn.)
ställe, plats
stad
by
stadig
ständig, alltjämt
stadig
stabil, stødig
stygg
ful
stygg
ulydig, ond
stødig
stabil, stadig
stöddig
grovbygd, tøff
svær
stor, diger
svår
vanskelig
såpe
tvål
såpa
grønnsåpe
tavle
svart tavla
tavla
maleri, utsikt, tabbe
tilbud
anbud, erbjudande
tillbud
nesten-ulykke
tilfelle
(sjukdoms)fall
tillfälle
anledning
tiltak
initiativ, åtgärd
tilltag
påfunn
trekk
drag
träck
skitt, ekskrementer
true
hota
truga
nøde
tull
strunt(prat), skoj
tull
toll
uhyre
vidunder, odjur, jätte
ohyra
utøy
undertiden
då och då, tidvis
under tiden
imens
utsette
uppskjuta
utsätta
fastsette
vanskelig
svår
vansklig
risikabel, usikker
vedta
besluta
vidta
foreta, forsette
”icke så verst”
”inte så illa”, ”ganska bra”
”inte så värst”
ikke (noe) særlig
vesla
lillan
vessla
røyskatt
vurdere
bedöma
värdera
taksere, sette pris på
værelse
rum
varelse
vesen