Showing posts with label literatur. Show all posts
Showing posts with label literatur. Show all posts

Monday, May 5, 2014

Välkommen till Imbi Pajus bokrelease 14 maj i Stockholm


Systrar kring Östersjön

Historien består inte bara av de händelser som en gång inträffat, utan handlar också om hur dessa händelser förts vidare och återberättats i vår tid. “Just nu när det förgångna ger sig tillkänna på ett plågsamt sätt, är det tid att tala om det vi gått igenom.” Det säger estniska författaren och prisbelönta filmregissören Imbi Paju som i sin senaste bok, Systrar kring Östersjön, tar upp den enskilda männniskans liv och historia parallellt med de hänsynslösa turerna i stormaktspolitiken.
Tid: Onsdagen den 14 maj kl. 17.00
Plats: Atlantis, Sturegatan 24, Stockholm
OSA snarast till info@atlantisbok.se
Imbi Paju samtalar med Hans Lepp från Svenska Institutet.
Boken kommer att kunna köpas till ett förmånligt pris denna kväll.
Förfriskningar serveras.
Tack till Estlands ambassad.

Imbi Paju har intervjuat en rad människor som delgett henne skakande berättelser om ockupationen i  Estland, vittnesbörd som tidigare inte kommit fram på grund av rädsla för repressalier, arresteringar och politiska straff. Systrar kring Östersjön utgår från estniska och finländska kvinnors öden och visar hur historien påverkar dagens värld och händelser. Boken har sin utgångspunkt i Imbi Pajus filmSystrar över Finska viken (2009). Imbi Paju har tidigare regisserat den flerfaldigt prisbelönade Memories denied (2005), en titel som också utkommit som bok på flera språk, bl.a. på svenska: Förträngda minnen(Atlantis, 2007).

Wednesday, November 20, 2013

Selma Lagerlöf fyller 155 år

I dag är Selma Lagerlöfs födelsedag. Jag fick hennes samlade verk från en granne. Ny sitter alla fina böcker med guldkant i min bokhylla och väntar... medan jag läser Nina Björks "Under det rosa täcket" (1996). Men idag ska jag skriva om Selma ändå för hon var en underbar och stark kvinna mycket före sin tid.



Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick Nobel literaturpriset 1909 och senare blev även valt till Svensk Akademi 1914. Hon var mycket omtyckt och kännt person i hela världen, samtidigt hade hon inte rätt att få rösta i riksdagsval. Hon som alla andra kvinnor i Sverige fick den rätten året 1921.

Jag har läst hennes brevväxling med Valborg Olander (”En riktig författarhustru” 2006) och många av hennes böcker på estniska och på svenska. Vissa har lättlästa versioner på svenska som jag kan rekommendera för nybörjare.

Det finns även en TV serie som heter "Selma" som berättar om hennes liv. Literatur Magazinet har gjort en kortfattat porträtt av henne.  

Grattis till födelsedagen, Selma!

Friday, August 23, 2013

Klassisk svensk litteratur: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940)

SVT visar Maj Zetterlings film om en av de mest omdiskutterad författare i svensk litteratur - Agnes von Krusenstjerna som heter "Armorosa". Filmen visas fritt på SVT play bara några dagar till.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) och hennes man,
kritikern David Sprengel, i hemmet på Karlavägen år 1939
Om filmen skriver man på SVTs hemsida:
Historien om den omdebatterade författarinnan Agnes von Krusenstjerna under perioden 1913-30, och hennes äktenskap med den fjorton år äldre författaren David Sprengel, som fick stor betydelse för hennes författarskap. Till en början var Agnes von Krusenstjerna en till det yttre anpasslig överklassflicka och adelsdam. Hon debuterade med oskyldiga flickböcker och utvecklades till seriös och självförbrännande romanförfattarinna. Manus och regi: Mai Zetterling. I rollerna: Stina Ekblad, Erland Josephson, Philip Zandén, Peter Schildt, Olof Thunberg, m.fl."
Jag hade aldrig hört talas om henne innan jag såg filmen. Direkt därefter hittade jag några böcker av henne som är tillgängliga på nätet på textalk.se hemsidan: http://www.textalk.se/losningar-for-synskadade/klassisk-svensk-litteratur/ bland många andra fina klassiker.
Det var under 1990-talet som vi fick idén att scanna in svensk klassiskt litteratur och göra dessa böcker tillgängliga för synskadade läsare. Projektet drevs i samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Göteborgs Univeristet, som använde textmaterialet i språkforskning. Dessa texter vill vi gärna göra tillgängiga även för dig, så här erbjuder här 53 svenska klassiska romaner för fri nedladdning.    
Men även för alla andra är det ju ett fantastiskt bra möjlighet för att kika in i alla dessa kända böcker i Sverige. Jag rekommenderar att kolla på den hemsidan!

Agnes von Krusenstjerna had en spännade liv som är värd att veta om. Hennes kamp var likadan som Fogelstadgruppens kvinnliga aktivister som parallelt med Agnes kämpade för eget frihet.


På bilden ser man Konstellationen.De fem grundarna av Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Stående från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Elin Wägner.  Sittande i en vit korgstol: Kerstin Hesselgren. (Den är en reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.) 

Elisabeth Tamm var den som startade gruppen 1922 efter rösträtten hade blivit verklighet för kvinnor i Sverige i 1921. Hon tänkte att ny behövs det kvinnor som kan tala för sig själv och förstå politiken, därför startades det en skola för medborgarskap och senare även en tidskrift för kvinnor med namnet TIDEVARVET som finns tillgängligt på KVINNSAM hemsidan. Under trettio år utbildades ca två tusen kvinnor till aktivit deltagande av politiska debatt och offentlighet. Det finns en bra dokumentär med väl utforskade källor om detta, som man kan kolla på youtube "Politik och passion i Fogestad".

  

Filmen är gjort av Ulrika Knutson som skrev också en bok "Kvinnor på gränsen till genombrott om fogelstadkvinnorna" som kom ut 2007, den har jag inte läst än så länge.

Monday, August 19, 2013

Karin Boye i rörelse

Från en stygg flicka
Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.
Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!

ur Härdarna (1927)
Karin Boye (1900 - 1941) var en svensk kvinna med mycket intressant liv, även om det var kort. Paulina Helgeson skriver om henne:

Det finns bilder som biter sig fast, som genom sin bedrägliga tydlighet får extra stark lyskraft och ställer andra i skuggan. Bilden av Karin Boye, med stora mörka ögon riktade mot ett fjärran, är en av dem. Den passar, lika bedrägligt, ihop med bilden som skrevs fram av Margit Abenius i Drabbad av renhet, biografin över Karin Boye från 1950, som med fast hand vill bända bort Boye från vardagen och placera henne i upphöjdhet och avskildhet. En själ med två fjärrseende ögon, utan kroppens alla brister och begär; så var länge den rådande bilden både av personen och, tack vare de många biografiska läsningarna, av författarskapet. I själva verket, trots Karin Boyes komplexa förhållande till döden, så är det samlade författarskapet ett där livshängivelsen återfinns i en mängd olika variationer, och i prosan är konflikten mellan levande död och äkta liv ett av de centrala motiven.
En dag ska jag ta tid och läsa hennes biografi. Jag tror att det kommer att bli en värdeful läsning, för hon hade samband med Fogestadsgruppen, olika tidskrifter osv. Hon var mycket intresserad av psykoanalys och skrev även om det.   

Lyssna hur Lena Nyman singer Karin Boyes mest kända dikten som heter "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" SVT 1978


I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd - 
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.


År 1959 har Radioteatern spelat in Karin Boyes novel "Kallocain" som en radioteaterpjäs. 

Lyssna: Kallocain

Den karriärlystne forskaren Leo Kall har uppfunnit Kallocain, ett sanningsserum som kan avslöja en människas innersta tankar och drömmar. Nu kan alla dömas och alla kan ange alla. Men Leo Kall börjar tvivla på det diktatoriska samhälle han så länge arbetat för.

Dramatisering: Olof Fahlén.
Med: Gunnar Björnstrand - Leo Kall, Annika Tretow - Linda, Erland Josephson - Rissen, Sven-Erik Gamble - Nummer 135, Gösta Prüzelius - Polischefen, Henrik Schildt - Domaren. Försökspersonerna: Doris Svedlund, Barbro Hiort af Ornäs och Birger Malmsten.  
Regi: Willy Peters. (källa: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/160539?programid=4453)

Friday, August 16, 2013

Estniska flyktingar i Sverige

Det var den hösten då vi skrev 1944 och kriget firade sitt femårs jubileum med att ha lagt stora delar av Europa i ruiner, som små farkoster i nattmörker började söka sig tvärs över Östersjön i riktning mot svenska kusten. Och ju längre västerut östfronten sköt, desto fler blev båtarna. Sveriges kustbevakning hade fått sig ålagt ett nytt arbete - att ta hand om flyktningströmmen.
Båtarna de kom med var för det mesta små, öppna fiskebåtar, oftast tungt lastade och många gånger även i dåligt skick. Somliga farkoster hade varit så ranka att de aldrig nådde andra stranden... Somliga andra kom nästan fram, för att sedan sjunka med allt och alla så gott som framför ögonen på det svenska räddningsmanskapet.
Med det flesta hade tur med sig, för det flesta kom fram.

Vi var 240 människor ombord på den fiskeskuta, som en septembermåndag hade nått fram till skärgården i svenska farvatten, någonstans vid södra Norrlands kust.
Trötta och apatiska, tätt packade som sillar satt vi ankrade och väntade på lotsen. Nu hade vi kriget och flykten bakom oss, ovissheten framför oss, och uppifrån välsignades vi med ett ihärdigt duggregn från en mörkgrå himmel. I gengäld hade vinden mojnat. Det var tyst, grått och stilla.
Då och då blickade vi mot stranden, men där syntes ingenting. Några fiskmåsar hade tagit oss under uppsikt, det var allt...
Efter en dryg timma lösgjorde sig äntligen en liten prick från den mörka strandstrimman. Pricken levde, blev större, kom närmare och närmare, tills någon av oss, som haft en teaterkikare att spana med, uttalade de förlösande orden: LOTSEN KOMMER!!!
Människor som inte sovit på tre dygn började prata igen. Var det Sverige vi hade framför oss? Vi hade åkt så länge... Tänk, om det var Danmark...

Under tiden hade båten kommit så nära, att man kunde se att det var tre människor ombord, man kunde till och med skönja en flagga i aktern, men vad hade den för färg? Sekunderna gick och ingen sa nå´nting. Man hörde bara hur båtens dunk kom närmare, blev starkare, för att till slut rå på det egna hjärtedunket innanför bröstkorgen.
Medan vi alla stirrat på båten, hade himmelen ändrat utseende. Molnen hade börjat röra på sig, och plötsligt tittade solen fram. I samma veva ropade mannen med kikaren: DET ÄR SVERIGES FLAGGA båten har i aktern!!! Det gula lyste till i solen som guld!!!
Sedan gick allting så fort. Ett, tu, tre avverkade lotsbåten det sista hundradet metrar, gjorde en väldig gir och lade sedan till vid vår babordsida. Propellern i aktern vispade upp vatten till skum och den blå-gula flaggan flaxade och for... En av de tre i båten visade sig vara en kvinna. Det var hon som vinkade till oss och ropade: VÄLKOMNA TILL SVERIGE, VÄLKOMNA!!! Sedan tog hon en jättelik påse från aktern och såg till att den halades ombord. - Till barnen! hojtade hon, für die Kinder!... Obst für die Kinder... Och hon fortsatte att le och vinka i den guppande båten, lång och blond och svensk, tills mannen, som inte var lots, startade motorn för återfärden. Fort försvann de från vår åsyn. Det var den blå-gula flaggan som syntes längst.
Nu var lotsen ombord och det kändes som om Gud Fader själv hade hållit i rodret. All ängslan var borta.
Under främre masten, på kanten av den halvöppna lastluckan, satt en ung flicka och grät. Med högra handen hade hon fattat om sitt lilla guldkors som hon bar med en tunn kedja runt halsen och med den vänstra försökte hon dölja ansiktet och tårarna hon grät. Djupt framåtböjd satt hon och höll ett stilla och ordlöst TeDeum. Det var ett tack för livet, för friden och friheten, för de första vackra orden på det nya landets främmande språk och för den blå-gula flaggan som var vida känd som trygghetens och barmhärtighetens symbol.
Att det var just så hon tänkte och kände, vet jag alldeles säkert, för den flickan var jag...

Ur "Est!Est!Est!"(1980) av Silvia Airik-Priuhka

Även i dag lever flesta av de flyktingarna som kom 1944 och deras barn och barnbarn i Sverige. Deras historier stannar kvar i estniska folkets minne och berättelser, även om dom kallas "utlandsester" i Estland och betraktas ofta nästan som utlänningar. Under sovietockupationstiden har ester i Sverige utvecklat en egen liten kultur med eget estnisk språk, literatur, musik och även skola.

Lyssna på Sverige Radios radiodokumentär av en journalist med estnisk bakgrund, Dodo Parikas. Han pratar med Mai Raud-Pähn (92) och Enn Illiste (84) om ester i Sverige.

Tuesday, June 4, 2013

En författare som introducerar Estnisk historia i världen: Sofi Oksanen

SVT har visat en dokumentär av Sofi Oksanen som har blivit prisbelönad författare med hennes böcker om Estnisk historia. Det var jätte intressant, jag verkligen rekommenderar (27 dagar kvar)! SVT skriver:
Hon slog igenom med romanen Utrensningen och är nu aktuell med boken När duvorna försvann. Tidigare i år vann hon Svenska Akademiens nordiska pris. Utöver romanförfattare och dramatiker är Oksanen även en aktiv samhällsdebattör som kommenterar aktuella händelser i såval kolumner som i tv-program.
SVT2 visar filmen imorgon onsdag den 5 juni kl 23.25.