Repslagarresan till Roskilde

Det är min andra film som är delvis på svenska. Filmen handlar om repslagerresan till Roskilde Vikingaskeppsmuseet med Stensunds båtbyggar elever som vi gjorde förra veckan. Jag har börjat i Stensund att lära mig hur man bygger träbåtar. Delvis är filmen på svenskan men man kan även lyssna på danskan och engelskan.




 

Selma Lagerlöf fyller 155 år

I dag är Selma Lagerlöfs födelsedag. Jag fick hennes samlade verk från en granne. Ny sitter alla fina böcker med guldkant i min bokhylla och väntar... medan jag läser Nina Björks "Under det rosa täcket" (1996). Men idag ska jag skriva om Selma ändå för hon var en underbar och stark kvinna mycket före sin tid.



Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick Nobel literaturpriset 1909 och senare blev även valt till Svensk Akademi 1914. Hon var mycket omtyckt och kännt person i hela världen, samtidigt hade hon inte rätt att få rösta i riksdagsval. Hon som alla andra kvinnor i Sverige fick den rätten året 1921.

Jag har läst hennes brevväxling med Valborg Olander (”En riktig författarhustru” 2006) och många av hennes böcker på estniska och på svenska. Vissa har lättlästa versioner på svenska som jag kan rekommendera för nybörjare.

Det finns även en TV serie som heter "Selma" som berättar om hennes liv. Literatur Magazinet har gjort en kortfattat porträtt av henne.  

Grattis till födelsedagen, Selma!

Karin Boye i rörelse

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.

Jag hoppas du ligger vaken som jag

och känner dig lustigt glad och rörd

och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått

att lägga dig rätt för att sova gott.

Jag hoppas det dröjer en liten stund...

Jag hoppas du inte får en blund!

ur Härdarna (1927)

Karin Boye (1900 - 1941) var en svensk kvinna med mycket intressant liv, även om det var kort. Paulina Helgeson skriver om henne:

Det finns bilder som biter sig fast, som genom sin bedrägliga tydlighet får extra stark lyskraft och ställer andra i skuggan. Bilden av Karin Boye, med stora mörka ögon riktade mot ett fjärran, är en av dem. Den passar, lika bedrägligt, ihop med bilden som skrevs fram av Margit Abenius i Drabbad av renhet, biografin över Karin Boye från 1950, som med fast hand vill bända bort Boye från vardagen och placera henne i upphöjdhet och avskildhet. En själ med två fjärrseende ögon, utan kroppens alla brister och begär; så var länge den rådande bilden både av personen och, tack vare de många biografiska läsningarna, av författarskapet. I själva verket, trots Karin Boyes komplexa förhållande till döden, så är det samlade författarskapet ett där livshängivelsen återfinns i en mängd olika variationer, och i prosan är konflikten mellan levande död och äkta liv ett av de centrala motiven.

En dag ska jag ta tid och läsa hennes biografi. Jag tror att det kommer att bli en värdeful läsning, för hon hade samband med Fogestadsgruppen, olika tidskrifter osv. Hon var mycket intresserad av psykoanalys och skrev även om det.   

Lyssna hur Lena Nyman singer Karin Boyes mest kända dikten som heter "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" SVT 1978

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd - 

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

År 1959 har Radioteatern spelat in Karin Boyes novel "Kallocain" som en radioteaterpjäs. 

Den karriärlystne forskaren Leo Kall har uppfunnit Kallocain, ett sanningsserum som kan avslöja en människas innersta tankar och drömmar. Nu kan alla dömas och alla kan ange alla. Men Leo Kall börjar tvivla på det diktatoriska samhälle han så länge arbetat för.

Dramatisering: Olof Fahlén.

Med: Gunnar Björnstrand - Leo Kall, Annika Tretow - Linda, Erland Josephson - Rissen, Sven-Erik Gamble - Nummer 135, Gösta Prüzelius - Polischefen, Henrik Schildt - Domaren. Försökspersonerna: Doris Svedlund, Barbro Hiort af Ornäs och Birger Malmsten.  

Regi: Willy Peters. (källa: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/160539?programid=4453)

Estniska flyktingar i Sverige

Det var den hösten då vi skrev 1944 och kriget firade sitt femårs jubileum med att ha lagt stora delar av Europa i ruiner, som små farkoster i nattmörker började söka sig tvärs över Östersjön i riktning mot svenska kusten. Och ju längre västerut östfronten sköt, desto fler blev båtarna. Sveriges kustbevakning hade fått sig ålagt ett nytt arbete - att ta hand om flyktningströmmen.
Båtarna de kom med var för det mesta små, öppna fiskebåtar, oftast tungt lastade och många gånger även i dåligt skick. Somliga farkoster hade varit så ranka att de aldrig nådde andra stranden... Somliga andra kom nästan fram, för att sedan sjunka med allt och alla så gott som framför ögonen på det svenska räddningsmanskapet.
Med det flesta hade tur med sig, för det flesta kom fram.

Vi var 240 människor ombord på den fiskeskuta, som en septembermåndag hade nått fram till skärgården i svenska farvatten, någonstans vid södra Norrlands kust.
Trötta och apatiska, tätt packade som sillar satt vi ankrade och väntade på lotsen. Nu hade vi kriget och flykten bakom oss, ovissheten framför oss, och uppifrån välsignades vi med ett ihärdigt duggregn från en mörkgrå himmel. I gengäld hade vinden mojnat. Det var tyst, grått och stilla.
Då och då blickade vi mot stranden, men där syntes ingenting. Några fiskmåsar hade tagit oss under uppsikt, det var allt...
Efter en dryg timma lösgjorde sig äntligen en liten prick från den mörka strandstrimman. Pricken levde, blev större, kom närmare och närmare, tills någon av oss, som haft en teaterkikare att spana med, uttalade de förlösande orden: LOTSEN KOMMER!!!
Människor som inte sovit på tre dygn började prata igen. Var det Sverige vi hade framför oss? Vi hade åkt så länge... Tänk, om det var Danmark...

Under tiden hade båten kommit så nära, att man kunde se att det var tre människor ombord, man kunde till och med skönja en flagga i aktern, men vad hade den för färg? Sekunderna gick och ingen sa nå´nting. Man hörde bara hur båtens dunk kom närmare, blev starkare, för att till slut rå på det egna hjärtedunket innanför bröstkorgen.
Medan vi alla stirrat på båten, hade himmelen ändrat utseende. Molnen hade börjat röra på sig, och plötsligt tittade solen fram. I samma veva ropade mannen med kikaren: DET ÄR SVERIGES FLAGGA båten har i aktern!!! Det gula lyste till i solen som guld!!!
Sedan gick allting så fort. Ett, tu, tre avverkade lotsbåten det sista hundradet metrar, gjorde en väldig gir och lade sedan till vid vår babordsida. Propellern i aktern vispade upp vatten till skum och den blå-gula flaggan flaxade och for... En av de tre i båten visade sig vara en kvinna. Det var hon som vinkade till oss och ropade: VÄLKOMNA TILL SVERIGE, VÄLKOMNA!!! Sedan tog hon en jättelik påse från aktern och såg till att den halades ombord. - Till barnen! hojtade hon, für die Kinder!... Obst für die Kinder... Och hon fortsatte att le och vinka i den guppande båten, lång och blond och svensk, tills mannen, som inte var lots, startade motorn för återfärden. Fort försvann de från vår åsyn. Det var den blå-gula flaggan som syntes längst.
Nu var lotsen ombord och det kändes som om Gud Fader själv hade hållit i rodret. All ängslan var borta.
Under främre masten, på kanten av den halvöppna lastluckan, satt en ung flicka och grät. Med högra handen hade hon fattat om sitt lilla guldkors som hon bar med en tunn kedja runt halsen och med den vänstra försökte hon dölja ansiktet och tårarna hon grät. Djupt framåtböjd satt hon och höll ett stilla och ordlöst TeDeum. Det var ett tack för livet, för friden och friheten, för de första vackra orden på det nya landets främmande språk och för den blå-gula flaggan som var vida känd som trygghetens och barmhärtighetens symbol.
Att det var just så hon tänkte och kände, vet jag alldeles säkert, för den flickan var jag...

Ur "Est!Est!Est!"(1980) av Silvia Airik-Priuhka

Även i dag lever flesta av de flyktingarna som kom 1944 och deras barn och barnbarn i Sverige. Deras historier stannar kvar i estniska folkets minne och berättelser, även om dom kallas "utlandsester" i Estland och betraktas ofta nästan som utlänningar. Under sovietockupationstiden har ester i Sverige utvecklat en egen liten kultur med eget estnisk språk, literatur, musik och även skola.

Lyssna på Sverige Radios radiodokumentär av en journalist med estnisk bakgrund, Dodo Parikas. Han pratar med Mai Raud-Pähn (92) och Enn Illiste (84) om ester i Sverige.

Lyssna August Strindbergs spel på radioteater

Lördag, det regnar. Vad ska man då? Varför inte lyssna klassiker på radioteater och öva svenska? I dag lyssnar jag Strindbergs "Brott och brott" på radioteater.

August Strindberg 1849-1912

Brott och brott (1899) utspelar sig i parisiska konstnärsmiljöer. Huvudperson är författaren Maurice, som efter en succéartad premiär glömmer bort sin hustru och sitt lilla barn och förälskar sig i skulptrisen Henriette, som är målaren Adolphes älskarinna. I vägen för Maurices och Henriettes lycka står emellertid barnet, som de önskar livet ur. Deras vilja blir bönhörd och frågan uppstår genast vem som mördade henne. Maurice och Henriette känner sig skyldiga och plågar varandra med förebråelser. Polisen misstänker Maurice och häktar honom. Hans pjäs, nyss en stor succé, dras in och han hotas av ekonomisk ruin. Men när Maurice erkänner sin moraliska skuld till Abbén ordnar sig allting snabbt till det bästa. Det visar sig att barnet dog av naturliga orsaker. Pjäsen tas upp igen och Maurice återvänder till sin trogna hustru.

Brott och brott handlar om hur tänkta brott bestraffas liksom verkliga.


(källan: http://www.strindbergsmuseet.se/verken2.html)

Nordsnakk:vardagssvenska på Skype

Finner har alltid haft svenska som tvång i skolan. Svenska är även rikspråk i Finnland för det finns några finnlandsvenskar som har haft mycket makt i Finnland i gamla tider.  Nu måste alla lära sig att tala svenska även om det är inte många som tycker i Finnland att det behövs, de bara fortsätter av en gammal vana. Bra tycker jag! När man har lärt sig svenska kan man nästan förstå alla andra nordiska språk på en gång. Varför inte då?

Det var teori. Om det kommer till praktiken då finns faktiskt inte såpas många finner jag har träffat som kan tala svenska. I dag hittade jag en nyhet om att de endå försöker att marknadsföra och öva vardagssvenska åtminstone vid Helsinkfors universitet. De har startat en tävling för att hitta de som bäst hjälper till för att finner ska börja tala bättre svenska.

Förra året var vinnaren Markus Södermalm. Han hade startat ett projekt som heter "Nordsnakk".  För mig iallafall låt det intressant.

– Idén med Nordsnakk är att samla personer som vill öva på sin svenska till ett gruppsamtal på Skype, berättar Söderman. 

På universitetets hemsida kan man läsa att "Nordsnakk startades ursprungligen som ett sätt för människor från olika nordiska länder att öva på att förstå varandra. Numer ordnas också helt svenskspråkiga gruppsamtal där finskspråkiga får öva på svenska." och att vem som helst kan vara med i samtal. De har en egen facebooksida om man vill hitta mera information om detta.

– Var och en kan själv välja om de pratar eller bara lyssnar, det finns absolut inget taltvång, säger Söderman. 

Jag tycker självklart att det är en bra ide och hoppas att det kommer att finnas mycket mera gratis online möjligheter i olika medier för alla som vill lära sig att tala och skriva på svenska i framtiden. Till exempel en global www.coursera.com kurs för att alla i världen som vill kan lära sig svenska bara så där utan vidare. Varför inte?

Vem vet kanske blir det en dag?

Hon är en rigtig häxa!

En av den viktigaste delen för att lära sig språket är att lyssna, lyssna mycket. Vad ska man lyssna då?

Varför inte lyssna Barnradion!

"Nu är det Barnradion!" 

"Sara bor i Bredby och kommer från Irak. Det bor en kvinna i gården, hon verkar dölja något..." så börjar äventyret

Zahra och det gömda barnet, del 1

Lyssna online på radio:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/184986?programid=2998

"Hon är en riktig häxa!"

Lycka till!