Wednesday, May 22, 2013

Lömska likheter på nordiska språk

Jag har börjat vid sidan av svenskan lära mig lite norska också. Det behöver jag faktiskt för jag åker ibland och föreläser i Oslo till master studenter. Själva föreläsningar är på engelska, förstås, men jag talar gärna nordiska om jag kan med några mina studenter som är från Norden. Därför har jag också startat en blogg som heter norrakeeled.blosgpot.com. Namnet "norrakeeled" betyder norska språk i plural på estniska. Estniska är mitt modersmål. Vanligen skriver jag där på engelska för jag kan inte norska än så länge, även om jag har kommit kanska långt (tycker jag iallafall:). Jag kan redan läsa vetenskapliga texter på norska och det är jag jätte glad för. 

Norska och svenska är väldigt nära. För mig är talspråket mycket svårare att förstå än skriftspråket. Nu har jag blivit ganska vana med hur de pratar och det har blivit mycket bättre än det var i början. Som alltid i släktspråk finns det vissa ord som låter likandant men faktist har olika betydelse. Det har jag lärt mig på finnska och estniska. Nu  har hittat en bra lista av sådana ord som man kan blanda ihop om man inte vet mellan norska och svenska. Det ska jag lära mig! 


Spalt 1 – det norska ordet
Spalt 2 – översatt till svenska
Spalt 3 – det svenska ord man lätt förväxlar med
Spalt 4 – översatt till norska
Norska

adgang
Svenska

tillträde
Svenska

åtgång
Norska

forbruk
anledning
tillfälle
anledning
grunn, årsak
ansette
anställa
ansätta
gå løs på
artig
rolig, kul
artig
beleven, høflig
avis
dagstidning
avi
følgebrev
banne
svära
banna
skjenne på
barnehage
daghem, dagis
barnhage
leikegrind
bedrift
företag, affär
bedrift
bragd
begrunne
motivera
begrunda
overveie, vurdere
beskjeden
anspråkslös, blyg
beskedlig
snill; ettergiven
bevege
röra
beveka
bløtgjøre, formå
bløt (myk)
mjuk
blöt
bløt (våt)
by
stad
by
grend, landsby
disk
disk (i affär)
disk
oppvask
dryg
långvarig
dryg
overlegen, hoven
dyne
täcke, bolster
dyna
(stol)pute
dyrke opp
uppodla
dyrka upp
dirke opp
einskild
enstaka, för sig
enskild
privat
enkelt
enstaka, enskild
enkel
ukomplisert
eventyr
saga
äventyr
risikabel gjerning
evne
förmåga
ämne
emne, stoff
fag
ämne, fackområde
fack
lite rom i helle e.l. yrke
fly
flygplan
fly
flykte
fløte
grädde
flöte
flytekork, dupp
forlate
lämna
förlåta
tilgi
formann
ordförande
förman
arbeidsformann
formue
förmögenhet
förmåga
evne
formål
avsikt, syfte
föremål
gjenstand, ting
forretning
affär, butik
förrättning
arbeid, tjeneste
forstyrre
störe
förstöra
ødelegge
forsynt
belåten, försedd
försynt
blyg, beskjeden, taktfull
frakk
ytterrock
frack
kjole-og-hvitt
framifrå
utmärkt
framifrån
forfra
fremdeles
fortfarande
framdeles
heretter
glass
glas
glass
is (krem)
glatt
slät, hal, lätt
glatt
en av glad
grend
litet samhälle, by
gränd
smut, veit, lita gate
hage
trädgård
hage
uthage, gressgang
hyggelig
trevlig, mysig
hygglig
bra, ganske bra
igjen
kvar
igen
på ny, atter
især
i synnerhet
isär
i stykker, fra hverandre
karakter
vitsord, betyg
karaktär
egenskap
kasse
trälåda, kartong
kasse
bærepose, (plast)pose
kjole
klänning
kjol
skjørt
korn
säd, spannmål
korn
bygg(korn)
kry
stolt
kry
kvikk, frisk
kunstig
konslad, konstgjord
konstig
rar, merkverdig
kår
levnadsvillkor
kår
korps, sammenslutning
lage
tillaga, tillverka
laga
reparere
le
skratta
le
smile
lidelse
lidande
lidelse
lidenskap
lov
lag
lov
fri, få lov, være nödt till
mangel
brist
mangel
klesrulle
mangle
sakna(s), fattas
mangla
rulle klær
mening
betydelse
mening
setning
måle
mäta
måla
male
nødig
ogärna
nödig
nødvendig, trengende
nødig
ogärna
nödig
nødvendig, trengende
okse
tjur
oxe
gjeldokse
pusse
putsa, borsta
pussa
kysse
pussig
märkvärdg, konstig
pussig
feit, dvask
pølse
korv
pölsa
lungemos
rar
konstig, underlig
rar
vennlig,søt, uvanlig
redning
räddning
redning
jevning
retning
riktning
retning
pirring
rolig
lugn
rolig
morsom
samfunn
samhälle
samfund
forening, menighet
sans
sinne
sans
besindighet
selskap
bolag, bjudning
sällskap
gruppe (mennesker)
sinne
ilska
sinne
sans
skikkelig
anständig, rejäl
skicklig
dyktig
skjebne
öde
skepnad
skikkelse
skjønne
förstå
skönja
øyne, skilne
skuffe
göra besviken, skotta
skuffa
skubbe, puffe
smile
småle
smila
le falskt, innsmigre seg
spotte
bespotta, håna, häda
spotta
spytte
spøke
skämta
spöka
det spøker i huset
stad (nyn.)
ställe, plats
stad
by
stadig
ständig, alltjämt
stadig
stabil, stødig
stygg
ful
stygg
ulydig, ond
stødig
stabil, stadig
stöddig
grovbygd, tøff
svær
stor, diger
svår
vanskelig
såpe
tvål
såpa
grønnsåpe
tavle
svart tavla
tavla
maleri, utsikt, tabbe
tilbud
anbud, erbjudande
tillbud
nesten-ulykke
tilfelle
(sjukdoms)fall
tillfälle
anledning
tiltak
initiativ, åtgärd
tilltag
påfunn
trekk
drag
träck
skitt, ekskrementer
true
hota
truga
nøde
tull
strunt(prat), skoj
tull
toll
uhyre
vidunder, odjur, jätte
ohyra
utøy
undertiden
då och då, tidvis
under tiden
imens
utsette
uppskjuta
utsätta
fastsette
vanskelig
svår
vansklig
risikabel, usikker
vedta
besluta
vidta
foreta, forsette
”icke så verst”
”inte så illa”, ”ganska bra”
”inte så värst”
ikke (noe) særlig
vesla
lillan
vessla
røyskatt
vurdere
bedöma
värdera
taksere, sette pris på
værelse
rum
varelse
vesen

Sunday, May 19, 2013

Nordsnakk:vardagssvenska på Skype















Finner har alltid haft svenska som tvång i skolan. Svenska är även rikspråk i Finnland för det finns några finnlandsvenskar som har haft mycket makt i Finnland i gamla tider.  Nu måste alla lära sig att tala svenska även om det är inte många som tycker i Finnland att det behövs, de bara fortsätter av en gammal vana. Bra tycker jag! När man har lärt sig svenska kan man nästan förstå alla andra nordiska språk på en gång. Varför inte då?

Det var teori. Om det kommer till praktiken då finns faktiskt inte såpas många finner jag har träffat som kan tala svenska. I dag hittade jag en nyhet om att de endå försöker att marknadsföra och öva vardagssvenska åtminstone vid Helsinkfors universitet. De har startat en tävling för att hitta de som bäst hjälper till för att finner ska börja tala bättre svenska.

Förra året var vinnaren Markus Södermalm. Han hade startat ett projekt som heter "Nordsnakk".  För mig iallafall låt det intressant.
– Idén med Nordsnakk är att samla personer som vill öva på sin svenska till ett gruppsamtal på Skype, berättar Söderman. 
På universitetets hemsida kan man läsa att "Nordsnakk startades ursprungligen som ett sätt för människor från olika nordiska länder att öva på att förstå varandra. Numer ordnas också helt svenskspråkiga gruppsamtal där finskspråkiga får öva på svenska." och att vem som helst kan vara med i samtal. De har en egen facebooksida om man vill hitta mera information om detta.
– Var och en kan själv välja om de pratar eller bara lyssnar, det finns absolut inget taltvång, säger Söderman. 
Jag tycker självklart att det är en bra ide och hoppas att det kommer att finnas mycket mera gratis online möjligheter i olika medier för alla som vill lära sig att tala och skriva på svenska i framtiden. Till exempel en global www.coursera.com kurs för att alla i världen som vill kan lära sig svenska bara så där utan vidare. Varför inte?

Vem vet kanske blir det en dag?

Saturday, May 18, 2013

Ska datorn fixa grammatiken?

Jag har ganska ofta använt dator som en hjälpare för att skriva i olika språk. Det blir mycket enklare att stava, för man vet inte hur att komma ihåg alla de där små nyanser med vissa ord. Ett exemple/exempel är address/adress/aadress eller blogg/blog. Det finns hur många andra likadana ord som helst.

En annan sak är att använda dator som grammatikstöd. Det är nästan omöjligt i vissa språk, men på Engelska har det blivit bättre. Särskilt när man skriver hela tiden i alla möjliga språk som jag. En dag räknade jag, att jag har faktiskt börjat att lära mig nio olika språk alltihopa. I vissa är jag bättre, i vissa mycket nybörjare men jag jobbar på med nästan alla av dem dagligen. Hur ska man kunna ha alla dessa detaljer i huvudet samtidigt  för jag faktiskt skriver, läser och talar jämnt i tre-fyra språk på en gång?

Jag iallafall använder alla möjliga värktyg som jag hittar för att bli bättre i det vad jag gör. Språket i sig själv är också bara ett verktyg för mig och inte det själva endåmålet. Jag älskar språk men det är bara så enkelt.

Så kan man lyssna på eksperter på TV som jobbar som språkråd eller språkvårdare. De säger förstås att det inte går... självklart är det ett viktigt uppdrag de har, skydda språk och ta hand om det som finns på ett hållbart sätt. Men jag fortsätter bara så gott jag kan, för man kan inte klara allt på en gång. Tyvärr!

Kolla in på program som heter "Grammatik enligt datorn" för jag har bara frågor här och inga svår åt dig att erbjuda. Kanske vet några duktigare:)...
Datorn kan ge hjälp, men man behöver ha ett kritiskt förhållningssätt, säger språkvetaren Rickard Domeij på Språkrådet. Man måste själv kunna bedöma grammatiken. Inspelat i mars 2013. Arrangör: Språkkonsulterna.
   

Wednesday, May 15, 2013

"Du är rätt" är fel

Det en sak (säkert inte bara en:) jag har missat tre år. Idag sade Olle Kjellin att det är inte som jag tror alls...

Vi hade ett samtal om språkrådet och hur språket ändras under tiden på "Vi studenrar svenska" facebook sidan.


Som om det inte var tillräckligt svårt för att lära sig svenska ändrar de regler varje år, så att det blir ännu jobbigare för oss nybörjare i språket. Är det rätt sagt? nej.

Olle Kjellins uttalstips



Det finns en facebook grupp som heter "Vi studerar svenska" som språklärare Olle Kjellin har startat. 

Jag ska dela inlägget Olle gjorde några dagar sedan.

Ett uttalstips: 

Ordet "inte" uttalas mycket sällan "inte" utan oftast "nte" i större delen av Sverige (men "ente" i Skåne; och "int" i delar av Norrland och som standard i Finland). Dvs ta bort (reducera) i-ljudet!

Jag kan inte komma --> "ja kante kommmmma"

många lika bokstäver här = långt, långt uttal


Det är inte så svårt --> "dente så svååååårt"

Har du inte läst läxan? --> "harunte lääääst läkkkkksan?" (eller "hadunte...")

Det kostar inte något --> "de kossssstarnte nåt / det kossssstante nåt"


Jämför särskilt följande två exempel:

Det är inte sant --> "dentesannnnnt"
Det är intressant --> "deintresannnnnt"

Om jag hör i-ljudet, så tror jag kanske att du säger F, eller blir osäker. Det är alltså säkrast att ta bort i-ljudet, om du menar E. 

Ofta är det avslutande e-ljudet också kraftigt reducerat, så det liknar nästan engelskans n't.  

Ibland är i stället t-ljudet reducerat, så det bara blir "ne" kvar. Jag har hört uttalet "vene", och det betyder alltså "jag vet inte"!! 


Olle har värkligen jobbat och vet vad som behövs för att lära sig tala svenska så att man vill bli förstådd. Tack Olle för din hjälp och allt det arbetet som du dela ut so generöst med alla intresserade! Om man vill lära sig andra språk, då är all hjälp man får väldigt nyttigt och välkommen.  











Tuesday, May 14, 2013

Hon är en rigtig häxa!


















En av den viktigaste delen för att lära sig språket är att lyssna, lyssna mycket. Vad ska man lyssna då?

Varför inte lyssna Barnradion!

"Nu är det Barnradion!" 

"Sara bor i Bredby och kommer från Irak. Det bor en kvinna i gården, hon verkar dölja något..." så börjar äventyret


Zahra och det gömda barnet, del 1



Lyssna online på radio:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/184986?programid=2998

"Hon är en riktig häxa!"

Lycka till!

Friday, March 29, 2013

När det "brinner i knutarna"

Va?

Man lyssnar in i det men fattar inte. Ibland händer det även om man har lärt språket några år och bor i Sverige. Sådana konstiga uttryck heter idiomatiska uttryck och de finns i alla språk.
Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".
Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.
(Källa: Wikipedia)

Vad betyder då om det brinner i knutarna? Ska man börja springa för att rädda sig själv eller ringa till 112? Vänta! Nu kan du kolla upp det på wikipedia för Olle har listat ut alla sådana uttryck på svenska. Den finns på wikipedia: 

Lista över svenska idiomatiska uttryck

Där kan man hitta en lång lista av alla sådana ord par eller meningar i alfabetiskt order. Om man kommer till B hittar man också "brinna i knutarna". 

Ojdå! 

Här kan man läsa att det är faktiskt farligt för när det brinner i knutarna då betyder det att det är bråttom. 
Möjligtvis syftar det till att när det brinner i husknutarna har man bråttom att ta sig ut ur huset.
Spring du! Gör något! 
Det är bråttom! 

Det brinner i knutarna!



ps I found also the link to the Swedish "idiomatiska uttryck på engelska" if you interested:
http://www.paengelska.com/engelska_uttryck_a.htm. It is for those who still did not get the point and wonder why we all are running...


Foto: Maarja Urb http://maarja-urb.com/