Saturday, May 31, 2014

Ordförråd II ärenden

Ofta måste man skriva viktiga officella brev utan att veta hur man formulerar sig rätt på svenska. Ibland får man brev som innehåller avgörande information från myndigheter, men man fattar ingeting. Inte ens om det är ett ja eller nej till förfrågan.

Idag har jag tänkt att introducera tre hemsidor där man kan få lite hjälp. 


Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. Rikstermbanken är fri och gratis, öppen för alla och envar, oavsett om du är journalist, översättare, handläggare vid en myndighet eller vetgirig vanlig medborgare.

Här kan man hitta krångliga ord i olika sammanhang och få veta vad dem betyder. Det kommer jag själv gärna använda i framtiden.

Fraseologi för olika teman som ansökan, akademiker, affärer och resor kan man hitta bab.la lexikon

Hur skriver man ett persönligt brev eller ett CV på svenska? Det finns gott om hemsidor som hjälper en med det. Till exempel här finns en med gratis mallar

Ibland kan man göra några grammatikövningar. Det tycker jag. Innan man tar på sig en sådan uppgift är det bra att veta vad som behövs att övas. Här finns länken till Studentlitteraturens sida var man kan testa sina kunskaper och få tips.  
 
Mitt resultat blev överraskande bra: 

Antal rätt: 77 av 81

Du behöver repetera följande moment i Appias
Öva svensk grammatik:
Kapitel 15: Preteritum (=dåtid/imperfekt)
Kapitel 16: Verb - starka och oregelbundna
Kapitel 22: Relativa pronomen

Friday, May 30, 2014

Ordförråd I

Det är femte året jag lär mig svenska men det blir inte så bra att jag kan skriva vad jag vill. Det är fortfarande så mycket jag inte fattar. Jag gör ofta misstag som ingen svenskfödd skulle göra eller åtminstone det känns så för mig. Det var länge sedan jag övade grammatik eller uttryck regelbundet, men nu är det dags igen. Jag ska söka fram sidor på nätet som hjälper en vidare från grundnivån och kanske ska jag börja skapa mina egna övningar.

Först ägnar jag mig åt idiom och synonymer. Hur man bygger ett brett ordförråd?

Svenska idiom

Vikipedia förklarar:

Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".

Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.

Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.

Hans Luthman har samlat ihop svenska idiom på en hemsida idiom.nu. Han har även givit ut i en bok med namnet "Svenska idiom. 4500 vardagsuttryck". Eller kolla Vikipedias lista över idiomatiska uttryck.

Synonymer

Med hjälp av Vikipedia:

Synonym (som på latin översätts till interpretatio, som betyder "tolkning av") är en retorisk figur eller stilfigur som används för att ersätta ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt. Synonymer används för att få ett mer varierat språk. Synonymi tillhör något som kallas semantiska relationer och talar om hur ett ord i ett givet ordförråd står i relation till varandra. I detta sammanhang handlar det om att ett ord är synonymt med ett annat, det vill säga ord som är besläktade med varandra, de har en koppling till varandra trots att de kan skilja sig genom dess stil och nyans. Denna retoriska figur är till som hjälpmedel för att göra en text eller ett tal mer varierande. Det gör att läsaren alternativt lyssnaren känner ett större behag och påverkas starkare av innehållet än vid upprepning av samma ord. Synonymer ger språket en förstärkning och ger ett intryck av ett ökat uppmärksammande hos publiken, men ger oss även en chans att formulera våra bilder och tankar som vi ser framför oss. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser.

Det finns websidor där man kan snabbt hitta synonymer på svenska.

Rättstavning

Om du vill träna rättstavning se http://www.elevspel.se/amnen/svenska/rattstavning.html.



Språkbloggare tävlar

IX14 - Top 100 International Exchange and Experience Blogs 2014

Fram tills den 9 juni kan man rösta på på den bästa språkbloggen i världen. Sex svenska blogg är med på listan: Språktidningens blogg, Glömda ord, Lingvistbloggen, Pratbubblor, Rum för språk, Ur språkens tunnlar.  

PS
I mars 2010 samlade jag massa länkar med material för att man kan lära sig svenska. Då skrev jag bara på estniska. Den sidan har varit det populäraste på min blogg genom alla åren. Tyvärr fungerar alla länkar inte längre, det behövs även en uppdaterad lista för nybörjare. Än så länge kan man ändå använda det som finns där.      

Monday, May 5, 2014

Välkommen till Imbi Pajus bokrelease 14 maj i Stockholm


Systrar kring Östersjön

Historien består inte bara av de händelser som en gång inträffat, utan handlar också om hur dessa händelser förts vidare och återberättats i vår tid. “Just nu när det förgångna ger sig tillkänna på ett plågsamt sätt, är det tid att tala om det vi gått igenom.” Det säger estniska författaren och prisbelönta filmregissören Imbi Paju som i sin senaste bok, Systrar kring Östersjön, tar upp den enskilda männniskans liv och historia parallellt med de hänsynslösa turerna i stormaktspolitiken.
Tid: Onsdagen den 14 maj kl. 17.00
Plats: Atlantis, Sturegatan 24, Stockholm
OSA snarast till info@atlantisbok.se
Imbi Paju samtalar med Hans Lepp från Svenska Institutet.
Boken kommer att kunna köpas till ett förmånligt pris denna kväll.
Förfriskningar serveras.
Tack till Estlands ambassad.

Imbi Paju har intervjuat en rad människor som delgett henne skakande berättelser om ockupationen i  Estland, vittnesbörd som tidigare inte kommit fram på grund av rädsla för repressalier, arresteringar och politiska straff. Systrar kring Östersjön utgår från estniska och finländska kvinnors öden och visar hur historien påverkar dagens värld och händelser. Boken har sin utgångspunkt i Imbi Pajus filmSystrar över Finska viken (2009). Imbi Paju har tidigare regisserat den flerfaldigt prisbelönade Memories denied (2005), en titel som också utkommit som bok på flera språk, bl.a. på svenska: Förträngda minnen(Atlantis, 2007).

Wednesday, February 5, 2014

Kvinnohistoria eller genushistoria för nioklassare

På måndag hade jag min första föreläsning på svenska. Det handlade om kritisk källanalys och genusrelarat diskussion kring historien i slutet på 1800-talet och början 1900-talet. Jag hade med mig mycket material. Bland annat en liten bit av statistik med siffror om arbetande kvinnor (man kunde jämföra 1880 och 1900).

Ungdomar var intresserad, hadde synpunkter, ville utforska och diskutera. Det var väldigt roligt! Jag undervisar ju mest vuxna på forskarnivå nyförtiden. Det var inte såpas olika från vuxna hur tonåringar jobbade. Applause som kom på slutet var lite överraskande faktist.


      


Wednesday, November 20, 2013

Selma Lagerlöf fyller 155 år

I dag är Selma Lagerlöfs födelsedag. Jag fick hennes samlade verk från en granne. Ny sitter alla fina böcker med guldkant i min bokhylla och väntar... medan jag läser Nina Björks "Under det rosa täcket" (1996). Men idag ska jag skriva om Selma ändå för hon var en underbar och stark kvinna mycket före sin tid.



Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick Nobel literaturpriset 1909 och senare blev även valt till Svensk Akademi 1914. Hon var mycket omtyckt och kännt person i hela världen, samtidigt hade hon inte rätt att få rösta i riksdagsval. Hon som alla andra kvinnor i Sverige fick den rätten året 1921.

Jag har läst hennes brevväxling med Valborg Olander (”En riktig författarhustru” 2006) och många av hennes böcker på estniska och på svenska. Vissa har lättlästa versioner på svenska som jag kan rekommendera för nybörjare.

Det finns även en TV serie som heter "Selma" som berättar om hennes liv. Literatur Magazinet har gjort en kortfattat porträtt av henne.  

Grattis till födelsedagen, Selma!

Tuesday, August 27, 2013

Fogelstadskursen. Feminist timetravel II

I morse sprang jag genom Katrineholm med min lunch i en påse i handen för att hinna till bussen som tog oss, moderna fogelstadskvinnor, tillbaka i tiden. "I made it!" Jag var i tid och fick vara med en gång till.

Den  andra tagen med invandrarkvinnor och deras två lärare på fogelstadskursen (klicka om du vill läsa om den första dagen först), började lite som dagen innan - vi pratade om det vad vi redan hade talat om igår. Det är ju bra att upprepa nya ord (som demokrati, rikstagen, kommun, val, talarstol osv) och komma ihåg dem. Ibland. Ibland kan det blir rätt boring...

För mig var det mest intressanta de mer aktiva delar av dagen. Först fick vi chansen att spela teater. Det finns ju alltid sådana situation där man hamnar i en makthål. Som hjälpmedel till det ha kvinnor fått lära sig vissa härskartekniker för att börja synas och höras. Det övade vi på i smågrupper när vi gjorde den drama övningen.



Alla korta och improviserade avsnitt spelades upp framför hela gruppen. Det handlade mycket om familjeliv, makt- och religion related frågor i familjer etc. Därefter diskuterade vi varje scen alletillsamans. Det var svårt att stoppa prata, prata en i taget och lyssna in i varandras tankar...

Då hade vi lunch och tog en kort promenad i skogen. Efter det kom fem kvinnliga kommunpolitiker från Katrineholm på besök. Riktiga politiker!

Hur känns det att vara kvinna och politiker? Hur har dem kunnat påverka beslut som tas? Vilka som är i makt i Katrineholm idag? Hur mycket pengar de har för att bestämma över? Det finns mycket att tala om.


     
Jag frågade varför har de inte kunnat bevara Fogelstadsgruppens minnet i Katrineholm. Vissa hade kanske inte ens tänkt på det... Det kom inget svar... politiker är ju känt för att bli smidiga och gå undan alla kritiska frågor. Det hade dessa politikkvinnorna från Katrineholm iallafall lärt sig :).

Efter kursen kom jag tillbaka till biblioteket och nu jobbar jag här vidare med alla dessa underbara böcker från fogelstadstiden. En guldgruva! Jag lärde känna en bibliotekarie här som kom och hälsade på. Hon hade en estniskt bakgrund, hennes föräldrar var flyktningar från Estland som kom hit under andra världskriget. Bibliotekarien nämde bland annat att jag är den första som sitter här och jobbar med dessa böcker. Den hyllan har varit här på Katrineholms Biblioteket bara ett par år och är kanske lite bortglömd det också. Jag hoppas att det kommer att bli annorluna i framtiden.  



Imorgon är min sista tag här i Katrineholm. Jag ska vidare till Estland för att träffa kvinnor där ...

Monday, August 26, 2013

Fogelstadskolan lever vidare i Katrineholm! Dag 1

Några veckor sedan hittade jag en dokumentär av Fogelstadskvinnor. Det var fem kvinnor som startade en kvinnogrupp, Elisabeth Tamm som den första initiativtagaren. Tillsammans med Elin Wägner, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Kerstin Hesselgern grundade Elisabeth Tamm en folkshögskola för kvinnor i 1922 i Julita nära Katrineholm för att kvinnor ska utbildas till medborgare (år 1921 fick svenska kvinnor rösträtt).



I söndags åkte jag till Katrineholm och letade efter den gamla minnen av kvinnokamp och tidigt utbildning till medborgarskap. Först måste jag säga, att det var inte lätt att hitta vägen till Fogelstad. På sätt och vis har den gamla minnen blivit bortglömt särskilt när man tänker på Katrineholms kommun som tycker att Fogelstad ska inte stå i deras turistkartor när man åker in till Katrineholm som turist. Det var inte på Google maps, det var inte på Eniro... För en kort stund kändes det nästan som om vi var i början av nittonhundratalet igen. Jag hade hört att den kvinnogården finns någonstans nära Julita kloster, och vi började att åkte ditåt, bara så där... Och vi kom fram till ett gammalt hus och framför huset sat två kvinnor som log vänligt. Kvinnor, som håller minnet levande, trots att det inte finns någon annan i Sverige och inte i Katrineholm heller som tycker att minnen av dessa modiga pionärkvinnorna ska leva vidare.



De två kvinnor som jag träffade är medlemmar i en förening som kallas Kulturföreningen Fogelstad. I föreningens medlemskap ingår att man får komma och öppna en utställning. Utställningen är öppet varje helg från mitten av juni till slutet av augusti. Kvinnorna i Katrineholm kämpar vidare för att bevara minnen av de pionärkvinnorna som har ett stort betydelse för kvinnorörelse i hela världen. Den skolan som startades då var unik och är unik även idag.

Jag fick höra om utställningen, men även mycket mera om kvinnornas liv i Katrineholm. Jag fick inbjudan till deras medborgarkurs för invandrarkvinnor som precis hade påbörjat. Det var Warja Ensjö som bjöd in mig, för att jag skulle kunna uppleva den fogelstadandan i en kvinnokurs om demokrati och medborgarskap. Tack, Warja!

I medlemblad (maj 2013 no 63) beskriver Ebba Johannesson den första kursen för invandrarkvinnor som hölls i 2009:
Varje dag hade sitt tema och under de två veckor som kursen pågick fick deltagarna t. ex. fundera kring frågeställningar hur ett land blir ett land, de fick berätta sin egen livshistoria, de fick inblick i det svenska skolsystemet och i Sveriges lagar, de studerade begreppet demokrati, fokuserade miljöfrågor och freds- och konflikthantering. Näst sista dagen var integration i fokus och deltagarna fick själva formulera vad som behövs för att integration ska vara möjligt.
Det vara mycket prat, dans, skrat och gråt, men även drama och motion i skogen. Man kan läsa mera i kulturföreningens småskrift för år 2012 som heter "Fogelstads medborgarutbilning i ny form" skriven av Ing-Mari Frössevi.

I morse vaknade jag klockan fem, tog tåget till Katrineholm, och hela tagen var jag med i den nya fogelstadskursen. Jag är ju själv en invandrarkvinna i Sverige. Det blir knappt fyra år jag har bosatt mig här och om man räknar ut mina resor då blir det förstås betydligt mindre:)...

Teman var demokrati. Vilka övningar, vilka lärare, och vilka kvinnor från hela globen som var med! Vi fick lära oss alla partier som har kommit in i riksdagen, vi kollade hur många kvinnor det finns (40% av alla är kvinnor, det är sämre än förra valet, då var det 47%), vi diskuterade vänster och höger frågan (som är en ganska suddigt fråga idag, tycker jag). Då fick vi möjlighet att öva våra röster med vissa övningar och tala i en talarstol. Det är altså inte en lätt övning! Jag har fått tala inför 400 människor, har blivit intervjuad av radio och av teve, jag har haft föreläsningar i tre olika språk, men framför dessa kvinnor kännde jag hur min röst började darra. Fogelstadskvinnorna visste hur man kan lär sig att tala offentligt, och alla i fogelstadskursen fick vara med om det.



I morgon ska jag tillbaka till fogelstadsskolan, men just nu sitter jag på Katrineholms biblioteket. Här finns den samlingen som skolan hade då vid Fogelstad. Jag skulle kunna stanna här för en vecka till för att gå genom allt vad som finns. Det är en väldigt spännande urval!



     
Läs också Fogelstadskursen. Feminist timetravel II