Hans, hennes, deras, sin, sitt, sina kort förklaringsfilm

Kvinnoliteratur från loppis I. Märta Tikkanen.

I dag var jag på loppis och hittade en del bra böcker. Nu har jag mycket att läsa, nu när det blir mörkt och kallt. 

Det var mest kvinnor ja valde. Tre böcker av Märta Tikkanen. Bland annat hennes mest kända verk "Århundradets kärleks saga" (1987). Den "diktromanen" kom först ut året 1978 och har betydd mycket för de medberoende. Nyligen var det en program på teve om detta som hon var med. Det var nämligen så att Märta Tikkanens man var författare och alkoholist. Århundradets kärleks saga handlar om deras relation och är en kärlekssaga i diktform.      

Den andra boken heter "Mörkret som ger glädjen djup" (1981) och börjar med:

alla förvirrade
rädda   alla ångestfyllda
rasande ropande
alla i sej själva instängda
krympande tomma
förstenade
plågade bortbytta
förnekade
förnekande
alla som dunkar sitt huvud
i väggen av sten   vill döda
och skada   vill dö
alla som gråter i natten

har haft   har
en mor     

Den tredje boken av Märta Tikkanen som jag köpte är en roman "Emma och Uno - visst var det kärlek" (2010). Den börjar så:

När de träffas är hon arton, mindre än ett år senare är de gifta. Hon är nitton när det första barnet föds, sen kommer det ett varje år, alla med olika födelseorter. När det sjätte föddes är hon tjugofem, då bor de på skilda håll. Hon skriver kärleksfulla brev till honom, ofta.

Det blir inbördeskrig och två världskrig, inflationen tar det som återstår av hennes arv. Hennes trygghet, villan på förfädernas mark, överlåts till Soviet efter Finlands fortsättningskrig, hon får aldrig återse den.
  De sex barnens försörjning faller helt på henne, för dem är hon medelpunkten, högt älskad av dem alla, fyllda sjuttiotvå när hon dör.

Så kan man sammanfatta ett liv, min mormors.

Jag hoppas att skriva mera i fortsättningen. Det finns så mycket att skriva om varje dag och jag behöver ju att öva mitt skriftspråk. En bok som jag hittade var "Svenska skrivregler" utgivna av Svenska Språknämnden (2000). Även den kan bli en hjälpmedel i framtiden.  
  

Tidningen "Solvik" kom ut

Nu har jag varit väldigt modigt och givit ut en hel tidning på svenska. Jag är redaktör till SOLVIK, som den tidningen heter. Förra helgen satt jag en dag i hantverksstugan på Solvikskolan medans det var arbetsdag. Jag var där med några barn från skolan. Barnen ville gärna skriva och fota, hade en massa idéer och förslag. Det gick fort att få ihop en hel tidning med det materialet som vi hade.

Två lärare från skolan korrekturläste. Självklart är mitt språk inte perfekt (kanske blir det aldrig det :), men med alla fina bilder och filmklipp, blev allting bra ändå, tycker jag. Jag delade ut tidningen på skolan idag och alla föräldrar fick en länk till den digitala tidningen. Jag har fått mycket feedback både positivt och negativt. Många har varit inspirerade och tycker att jag måste fortsätta med tidningen även i framtiden. Det finns nya barn som också vill vara med. Det låter kul, för jag kan lära mig väldigt mycket i processen.



När mina texter korrekturlästes kom det fram att jag måste jobba med tre olika områden:
1) ordföljden
2) sin, sina, sitt eller hennes, hans, dess, deras
3) bestämd eller obestämd artikel

Ordföljden är svårt, för oftast tar det hundra år innan man lär sig att skapa meningar som är byggt upp precis som de ska. Det finns inget annat att göra, än att använda språket, skriva mycket (med massa fel!!!) och läsa mycket.

Sin, sina, sitt eller hennes, hans, dess och deras



Bestämd eller obestämd form



Det finns redan människor, som har pekat på vissa fel som finns kvar i tidningens texter. Jag är jätte tacksam för dem som har tålamod att förklara mig det som inte är korrekt. På detta sätt kan jag lära mig att undvika dessa misstag nästa gång. Men det tar mycket mod och energi.

Hälsar,
Evelin:)

Repslagarresan till Roskilde

Det är min andra film som är delvis på svenska. Filmen handlar om repslagerresan till Roskilde Vikingaskeppsmuseet med Stensunds båtbyggar elever som vi gjorde förra veckan. Jag har börjat i Stensund att lära mig hur man bygger träbåtar. Delvis är filmen på svenskan men man kan även lyssna på danskan och engelskan.




 

Vad betyder "klyschor"?

Klyscha är ett språkligt uttryck som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana. Ordets synonym är kliché.

"Klyschig vill ingen vara. Men utan  slitna uttryck klarar vi oss inte." skriver Gunnel Bergström i Språktidningen 2009. Det är ett värdeful läsning om man vill förstå hur klichér uppstår i olika språk. I sin artikel skriver hon att även idiomatiska uttryck är klyschiga.

Ett exempel Gunnel Bergström lyfter fram är:

Låtsas att det regnar   



eller



Helge Gullberg skriver:

Vissa ord har till följd av alltför flitigt bruk blivit mer eller mindre nötta. Till dessa hör några ofta använda substantiv, t.ex. sak, människa, hav, service; adjektiv, t.ex. stor, liten, mycken; pronomen, t.ex. man, en (hel) del; verb, t.ex. finnas, ligga, stå, sätta, säga, ske, klara (av), ordna, stoppa (upp), åka (trängt ut andra uttryck för 'färdas') och hjälpverben ha, vara, bli, göra.

Sådana ords betydelse har blivit så urvattnade och obestämd, att de icke längre säger oss något. De bör därför om möjligt ersättas med mera precisa, uttrycksfulla ord. Några exempel:


Han diskuterar här saker, som han inte har någon insikt i (skriv: frågor eller förhållanden).
Händelsen gjorde ett stort intryck på alla (skriv: djupt, starkt, mäktigt eller avgörande).
Efter mycket sökande (skriv: ivrigt).
En hel del familjer blevo utan bostäder (skriv: Åtskilliga eller Många).
En kväll var det kappsegling på Bredskär. Efter kappseglingen var det fyrverkeri (skriv: anordnades kappsegling . . . Efter denna avbrändes ett fyrverkeri).
Trafiken stoppades upp (skriv: hejdades).
En bil kommer åkande (skriv: körande).
I slutet av 800-talet fanns i det frankiska klostret Corvey munken Ansgar (skriv: levde).
Utskottets ledamöter sade, att motionen skulle avstyrkas (skriv: yrkade avslag på motionen).

Man bör undvika slitna fraser som "skogens röda guld" om lingonen, "den röda hanen" om elden, "gå av stapeln", "alla tiders", och "på vår jord", som är alldeles onödigt.

Likaså skall man undvika obestämda tidsuttryck såsom förr, då, nu, sedan, efter detta och ersätta dem med mera bestämda.

 

Svårstavade ord

2009 publicerade i Dagens Nyheter en artikel med rubriken "De knepiga svenska orden". Där finns en lista med det svåraste ord för svenskarna.

Det är faktist inte altid så lätt att stava korrekt. Det vet Norstedts förlag som tillsammans med Språkrådet har sammanställt en lista på svenskans mest felstavade ord, från A till Ö, abonnemang till överraskning.

Vilka ord som är med?

abbonemang   abonnemang
aborre   abborre
abonemang   abonnemang
altid   alltid
anorlunda   annorlunda
annulera   annullera
agusti   augusti
avunsjuk   avundsjuk
bestämmde   bestämde
bestäma   bestämma
bestämmt   bestämt
bla   bl.a.
cyckel   cykel
definera   definiera
defenitivt   definitivt
defenetivt   definitivt
diskution   diskussion
diskusion   diskussion
disskution   diskussion
disskutera   diskutera
dublett   dubblett
igentligen   egentligen 
imot   emot 
faktist   faktiskt 
fläskfile   fläskfilé 
fotölj   fåtölj 
följdaktligen   följaktligen 
föresten   förresten 
förän   förrän 
gammla   gamla 
gamal   gammal 
giftemål   giftermål
hejdå   hej då 
hälst   helst 
hittils   hittills 
hämd   hämnd 
iallafall   i alla fall 
isåfall   i så fall 
iakta   iaktta 
innom   inom 
interjuv   intervju 
intreserad   intresserad 
kariär   karriär 
kompletera   komplettera 
konsentrera   koncentrera 
konferans   konferens 
konkurens   konkurrens 
konkurent   konkurrent 
korekt   korrekt 
kunnde   kunde 
kvalite   kvalitet, kvalité 
lungt   lugnt 
matrial   material 
medecin   medicin 
mäst   mest 
mustach   mustasch 
mäniskor   människor 
nogrann   noggrann 
noggran   noggrann 
nogran   noggrann 
nogrant   noggrant 
någongång   någon gång 
nämde   nämnde 
ochså   också 
orginal   original 
pga   p.g.a. 
paralell   parallell 
parantes   parentes 
recention   recension 
rekomendera   rekommendera 
rekomenderar   rekommenderar 
religös   religiös 
resturang   restaurang 
sevärdighet   sevärdhet 
skilnad   skillnad 
speciel   speciell 
specielt   speciellt 
spännade   spännande 
stämmning   stämning 
succesiva   successiva 
succesivt   successivt 
särskillt   särskilt 
terass   terrass 
tillfredställa   tillfredsställa 
tillfredställa   tillfredsställa 
tillfredställande   tillfredsställande 
tillfredställd   tillfredsställd 
tillsamans   tillsammans
tvugna   tvungna 
tyvär   tyvärr 
ungdommar   ungdomar 
värkligen   verkligen
vilkor   villkor 
ytterliggare   ytterligare 
överrens   överens 
överaskad   överraskad 
överaskning   överraskning

Källa: Norstedts

Det finns även en quiz som du kan göra på Svenska Dagbladets hemsida.

Relativa pronomen

Jag gjorde ett prov ett par dagar sedan som visade att jag behöver att öva på relativa pronomen. Välkommen att vara med!

Först kan man titta på en enkel förklaring via youtube som är producerad av Karlskoga folkhögskolan.


Då kommer övningar. Tallstugan bjuder på förklaringen med ljud och två prov.

Ordförråd II ärenden

Ofta måste man skriva viktiga officella brev utan att veta hur man formulerar sig rätt på svenska. Ibland får man brev som innehåller avgörande information från myndigheter, men man fattar ingeting. Inte ens om det är ett ja eller nej till förfrågan.

Idag har jag tänkt att introducera tre hemsidor där man kan få lite hjälp. 

Rikstermsbanken.se

Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. Rikstermbanken är fri och gratis, öppen för alla och envar, oavsett om du är journalist, översättare, handläggare vid en myndighet eller vetgirig vanlig medborgare.

Här kan man hitta krångliga ord i olika sammanhang och få veta vad dem betyder. Det kommer jag själv gärna använda i framtiden.

Fraseologi för olika teman som ansökan, akademiker, affärer och resor kan man hitta bab.la lexikon. 

Hur skriver man ett persönligt brev eller ett CV på svenska? Det finns gott om hemsidor som hjälper en med det. Till exempel här finns en med gratis mallar. 

Ibland kan man göra några grammatikövningar. Det tycker jag. Innan man tar på sig en sådan uppgift är det bra att veta vad som behövs att övas. Här finns länken till Studentlitteraturens sida var man kan testa sina kunskaper och få tips.  

 

Mitt resultat blev överraskande bra: 

Antal rätt: 77 av 81

Du behöver repetera följande moment i Appias

Öva svensk grammatik:

Kapitel 15: Preteritum (=dåtid/imperfekt)

Kapitel 16: Verb - starka och oregelbundna

Kapitel 22: Relativa pronomen

Ordförråd I

Det är femte året jag lär mig svenska men det blir inte så bra att jag kan skriva vad jag vill. Det är fortfarande så mycket jag inte fattar. Jag gör ofta misstag som ingen svenskfödd skulle göra eller åtminstone det känns så för mig. Det var länge sedan jag övade grammatik eller uttryck regelbundet, men nu är det dags igen. Jag ska söka fram sidor på nätet som hjälper en vidare från grundnivån och kanske ska jag börja skapa mina egna övningar.

Först ägnar jag mig åt idiom och synonymer. Hur man bygger ett brett ordförråd?

Svenska idiom

Vikipedia förklarar:

Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en "infödd".

Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.

Inom lingvistiken är det fraseologin som ägnar sig åt området. Idiomatiska uttryck är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt efter den språkvariant och det sammanhang där de ingår. Detta till skillnad från ordspråk som består av en fast mening som inte ska förändras.

Hans Luthman har samlat ihop svenska idiom på en hemsida idiom.nu. Han har även givit ut i en bok med namnet "Svenska idiom. 4500 vardagsuttryck". Eller kolla Vikipedias lista över idiomatiska uttryck.

Synonymer

Med hjälp av Vikipedia:

Synonym (som på latin översätts till interpretatio, som betyder "tolkning av") är en retorisk figur eller stilfigur som används för att ersätta ett redan nämnt ord, med samma betydelse eller ett relativt liktydigt. Synonymer används för att få ett mer varierat språk. Synonymi tillhör något som kallas semantiska relationer och talar om hur ett ord i ett givet ordförråd står i relation till varandra. I detta sammanhang handlar det om att ett ord är synonymt med ett annat, det vill säga ord som är besläktade med varandra, de har en koppling till varandra trots att de kan skilja sig genom dess stil och nyans. Denna retoriska figur är till som hjälpmedel för att göra en text eller ett tal mer varierande. Det gör att läsaren alternativt lyssnaren känner ett större behag och påverkas starkare av innehållet än vid upprepning av samma ord. Synonymer ger språket en förstärkning och ger ett intryck av ett ökat uppmärksammande hos publiken, men ger oss även en chans att formulera våra bilder och tankar som vi ser framför oss. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser.

Det finns websidor där man kan snabbt hitta synonymer på svenska.

Rättstavning

Om du vill träna rättstavning se http://www.elevspel.se/amnen/svenska/rattstavning.html.



Språkbloggare tävlar



Fram tills den 9 juni kan man rösta på på den bästa språkbloggen i världen. Sex svenska blogg är med på listan: Språktidningens blogg, Glömda ord, Lingvistbloggen, Pratbubblor, Rum för språk, Ur språkens tunnlar.  

PS
I mars 2010 samlade jag massa länkar med material för att man kan lära sig svenska. Då skrev jag bara på estniska. Den sidan har varit det populäraste på min blogg genom alla åren. Tyvärr fungerar alla länkar inte längre, det behövs även en uppdaterad lista för nybörjare. Än så länge kan man ändå använda det som finns där.      

Välkommen till Imbi Pajus bokrelease 14 maj i Stockholm

Systrar kring Östersjön Historien består inte bara av de händelser som en gång inträffat, utan handlar också om hur dessa händelser förts vidare och återberättats i vår tid. “Just nu när det förgångna ger sig tillkänna på ett plågsamt sätt, är det tid att tala om det vi gått igenom.” Det säger estniska författaren och prisbelönta filmregissören Imbi Paju som i sin senaste bok, Systrar kring Östersjön, tar upp den enskilda männniskans liv och historia parallellt med de hänsynslösa turerna i stormaktspolitiken. Tid: Onsdagen den 14 maj kl. 17.00 Plats: Atlantis, Sturegatan 24, Stockholm OSA snarast till info@atlantisbok.se Imbi Paju samtalar med Hans Lepp från Svenska Institutet. Boken kommer att kunna köpas till ett förmånligt pris denna kväll. Förfriskningar serveras. Tack till Estlands ambassad. Imbi Paju har intervjuat en rad människor som delgett henne skakande berättelser om ockupationen i  Estland, vittnesbörd som tidigare inte kommit fram på grund av rädsla för repressalier, arresteringar och politiska straff. Systrar kring Östersjön utgår från estniska och finländska kvinnors öden och visar hur historien påverkar dagens värld och händelser. Boken har sin utgångspunkt i Imbi Pajus filmSystrar över Finska viken (2009). Imbi Paju har tidigare regisserat den flerfaldigt prisbelönade Memories denied (2005), en titel som också utkommit som bok på flera språk, bl.a. på svenska: Förträngda minnen(Atlantis, 2007).

Kvinnohistoria eller genushistoria för nioklassare

På måndag hade jag min första föreläsning på svenska. Det handlade om kritisk källanalys och genusrelarat diskussion kring historien i slutet på 1800-talet och början 1900-talet. Jag hade med mig mycket material. Bland annat en liten bit av statistik med siffror om arbetande kvinnor (man kunde jämföra 1880 och 1900).

Ungdomar var intresserad, hadde synpunkter, ville utforska och diskutera. Det var väldigt roligt! Jag undervisar ju mest vuxna på forskarnivå nyförtiden. Det var inte såpas olika från vuxna hur tonåringar jobbade. Applause som kom på slutet var lite överraskande faktist.

Kvinnohistoria eller genushistoria from Evelin Tamm

      

Selma Lagerlöf fyller 155 år

I dag är Selma Lagerlöfs födelsedag. Jag fick hennes samlade verk från en granne. Ny sitter alla fina böcker med guldkant i min bokhylla och väntar... medan jag läser Nina Björks "Under det rosa täcket" (1996). Men idag ska jag skriva om Selma ändå för hon var en underbar och stark kvinna mycket före sin tid.



Selma Lagerlöf var den första kvinnan som fick Nobel literaturpriset 1909 och senare blev även valt till Svensk Akademi 1914. Hon var mycket omtyckt och kännt person i hela världen, samtidigt hade hon inte rätt att få rösta i riksdagsval. Hon som alla andra kvinnor i Sverige fick den rätten året 1921.

Jag har läst hennes brevväxling med Valborg Olander (”En riktig författarhustru” 2006) och många av hennes böcker på estniska och på svenska. Vissa har lättlästa versioner på svenska som jag kan rekommendera för nybörjare.

Det finns även en TV serie som heter "Selma" som berättar om hennes liv. Literatur Magazinet har gjort en kortfattat porträtt av henne.  

Grattis till födelsedagen, Selma!

Fogelstadskursen. Feminist timetravel II

I morse sprang jag genom Katrineholm med min lunch i en påse i handen för att hinna till bussen som tog oss, moderna fogelstadskvinnor, tillbaka i tiden. "I made it!" Jag var i tid och fick vara med en gång till.

Den  andra tagen med invandrarkvinnor och deras två lärare på fogelstadskursen (klicka om du vill läsa om den första dagen först), började lite som dagen innan - vi pratade om det vad vi redan hade talat om igår. Det är ju bra att upprepa nya ord (som demokrati, rikstagen, kommun, val, talarstol osv) och komma ihåg dem. Ibland. Ibland kan det blir rätt boring...

För mig var det mest intressanta de mer aktiva delar av dagen. Först fick vi chansen att spela teater. Det finns ju alltid sådana situation där man hamnar i en makthål. Som hjälpmedel till det ha kvinnor fått lära sig vissa härskartekniker för att börja synas och höras. Det övade vi på i smågrupper när vi gjorde den drama övningen.



Alla korta och improviserade avsnitt spelades upp framför hela gruppen. Det handlade mycket om familjeliv, makt- och religion related frågor i familjer etc. Därefter diskuterade vi varje scen alletillsamans. Det var svårt att stoppa prata, prata en i taget och lyssna in i varandras tankar...

Då hade vi lunch och tog en kort promenad i skogen. Efter det kom fem kvinnliga kommunpolitiker från Katrineholm på besök. Riktiga politiker!

Hur känns det att vara kvinna och politiker? Hur har dem kunnat påverka beslut som tas? Vilka som är i makt i Katrineholm idag? Hur mycket pengar de har för att bestämma över? Det finns mycket att tala om.


     
Jag frågade varför har de inte kunnat bevara Fogelstadsgruppens minnet i Katrineholm. Vissa hade kanske inte ens tänkt på det... Det kom inget svar... politiker är ju känt för att bli smidiga och gå undan alla kritiska frågor. Det hade dessa politikkvinnorna från Katrineholm iallafall lärt sig :).

Efter kursen kom jag tillbaka till biblioteket och nu jobbar jag här vidare med alla dessa underbara böcker från fogelstadstiden. En guldgruva! Jag lärde känna en bibliotekarie här som kom och hälsade på. Hon hade en estniskt bakgrund, hennes föräldrar var flyktningar från Estland som kom hit under andra världskriget. Bibliotekarien nämde bland annat att jag är den första som sitter här och jobbar med dessa böcker. Den hyllan har varit här på Katrineholms Biblioteket bara ett par år och är kanske lite bortglömd det också. Jag hoppas att det kommer att bli annorluna i framtiden.  



Imorgon är min sista tag här i Katrineholm. Jag ska vidare till Estland för att träffa kvinnor där ...

Fogelstadskolan lever vidare i Katrineholm! Dag 1

Några veckor sedan hittade jag en dokumentär av Fogelstadskvinnor. Det var fem kvinnor som startade en kvinnogrupp, Elisabeth Tamm som den första initiativtagaren. Tillsammans med Elin Wägner, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Kerstin Hesselgern grundade Elisabeth Tamm en folkshögskola för kvinnor i 1922 i Julita nära Katrineholm för att kvinnor ska utbildas till medborgare (år 1921 fick svenska kvinnor rösträtt).



I söndags åkte jag till Katrineholm och letade efter den gamla minnen av kvinnokamp och tidigt utbildning till medborgarskap. Först måste jag säga, att det var inte lätt att hitta vägen till Fogelstad. På sätt och vis har den gamla minnen blivit bortglömt särskilt när man tänker på Katrineholms kommun som tycker att Fogelstad ska inte stå i deras turistkartor när man åker in till Katrineholm som turist. Det var inte på Google maps, det var inte på Eniro... För en kort stund kändes det nästan som om vi var i början av nittonhundratalet igen. Jag hade hört att den kvinnogården finns någonstans nära Julita kloster, och vi började att åkte ditåt, bara så där... Och vi kom fram till ett gammalt hus och framför huset sat två kvinnor som log vänligt. Kvinnor, som håller minnet levande, trots att det inte finns någon annan i Sverige och inte i Katrineholm heller som tycker att minnen av dessa modiga pionärkvinnorna ska leva vidare.



De två kvinnor som jag träffade är medlemmar i en förening som kallas Kulturföreningen Fogelstad. I föreningens medlemskap ingår att man får komma och öppna en utställning. Utställningen är öppet varje helg från mitten av juni till slutet av augusti. Kvinnorna i Katrineholm kämpar vidare för att bevara minnen av de pionärkvinnorna som har ett stort betydelse för kvinnorörelse i hela världen. Den skolan som startades då var unik och är unik även idag.

Jag fick höra om utställningen, men även mycket mera om kvinnornas liv i Katrineholm. Jag fick inbjudan till deras medborgarkurs för invandrarkvinnor som precis hade påbörjat. Det var Warja Ensjö som bjöd in mig, för att jag skulle kunna uppleva den fogelstadandan i en kvinnokurs om demokrati och medborgarskap. Tack, Warja!

I medlemblad (maj 2013 no 63) beskriver Ebba Johannesson den första kursen för invandrarkvinnor som hölls i 2009:

Varje dag hade sitt tema och under de två veckor som kursen pågick fick deltagarna t. ex. fundera kring frågeställningar hur ett land blir ett land, de fick berätta sin egen livshistoria, de fick inblick i det svenska skolsystemet och i Sveriges lagar, de studerade begreppet demokrati, fokuserade miljöfrågor och freds- och konflikthantering. Näst sista dagen var integration i fokus och deltagarna fick själva formulera vad som behövs för att integration ska vara möjligt.

Det vara mycket prat, dans, skrat och gråt, men även drama och motion i skogen. Man kan läsa mera i kulturföreningens småskrift för år 2012 som heter "Fogelstads medborgarutbilning i ny form" skriven av Ing-Mari Frössevi.

I morse vaknade jag klockan fem, tog tåget till Katrineholm, och hela tagen var jag med i den nya fogelstadskursen. Jag är ju själv en invandrarkvinna i Sverige. Det blir knappt fyra år jag har bosatt mig här och om man räknar ut mina resor då blir det förstås betydligt mindre:)...

Teman var demokrati. Vilka övningar, vilka lärare, och vilka kvinnor från hela globen som var med! Vi fick lära oss alla partier som har kommit in i riksdagen, vi kollade hur många kvinnor det finns (40% av alla är kvinnor, det är sämre än förra valet, då var det 47%), vi diskuterade vänster och höger frågan (som är en ganska suddigt fråga idag, tycker jag). Då fick vi möjlighet att öva våra röster med vissa övningar och tala i en talarstol. Det är altså inte en lätt övning! Jag har fått tala inför 400 människor, har blivit intervjuad av radio och av teve, jag har haft föreläsningar i tre olika språk, men framför dessa kvinnor kännde jag hur min röst började darra. Fogelstadskvinnorna visste hur man kan lär sig att tala offentligt, och alla i fogelstadskursen fick vara med om det.



I morgon ska jag tillbaka till fogelstadsskolan, men just nu sitter jag på Katrineholms biblioteket. Här finns den samlingen som skolan hade då vid Fogelstad. Jag skulle kunna stanna här för en vecka till för att gå genom allt vad som finns. Det är en väldigt spännande urval!



     
Läs också Fogelstadskursen. Feminist timetravel II 

Klassisk svensk litteratur: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940)

SVT visar Maj Zetterlings film om en av de mest omdiskutterad författare i svensk litteratur - Agnes von Krusenstjerna som heter "Armorosa". Filmen visas fritt på SVT play bara några dagar till.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) och hennes man,
kritikern David Sprengel, i hemmet på Karlavägen år 1939

Om filmen skriver man på SVTs hemsida:

Historien om den omdebatterade författarinnan Agnes von Krusenstjerna under perioden 1913-30, och hennes äktenskap med den fjorton år äldre författaren David Sprengel, som fick stor betydelse för hennes författarskap. Till en början var Agnes von Krusenstjerna en till det yttre anpasslig överklassflicka och adelsdam. Hon debuterade med oskyldiga flickböcker och utvecklades till seriös och självförbrännande romanförfattarinna. Manus och regi: Mai Zetterling. I rollerna: Stina Ekblad, Erland Josephson, Philip Zandén, Peter Schildt, Olof Thunberg, m.fl."

Jag hade aldrig hört talas om henne innan jag såg filmen. Direkt därefter hittade jag några böcker av henne som är tillgängliga på nätet på textalk.se hemsidan: http://www.textalk.se/losningar-for-synskadade/klassisk-svensk-litteratur/ bland många andra fina klassiker.

Det var under 1990-talet som vi fick idén att scanna in svensk klassiskt litteratur och göra dessa böcker tillgängliga för synskadade läsare. Projektet drevs i samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Göteborgs Univeristet, som använde textmaterialet i språkforskning. Dessa texter vill vi gärna göra tillgängiga även för dig, så här erbjuder här 53 svenska klassiska romaner för fri nedladdning.    

Men även för alla andra är det ju ett fantastiskt bra möjlighet för att kika in i alla dessa kända böcker i Sverige. Jag rekommenderar att kolla på den hemsidan!

Agnes von Krusenstjerna had en spännade liv som är värd att veta om. Hennes kamp var likadan som Fogelstadgruppens kvinnliga aktivister som parallelt med Agnes kämpade för eget frihet.

På bilden ser man Konstellationen.De fem grundarna av Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Stående från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Elin Wägner.  Sittande i en vit korgstol: Kerstin Hesselgren. (Den är en reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.) 

Elisabeth Tamm var den som startade gruppen 1922 efter rösträtten hade blivit verklighet för kvinnor i Sverige i 1921. Hon tänkte att ny behövs det kvinnor som kan tala för sig själv och förstå politiken, därför startades det en skola för medborgarskap och senare även en tidskrift för kvinnor med namnet TIDEVARVET som finns tillgängligt på KVINNSAM hemsidan. Under trettio år utbildades ca två tusen kvinnor till aktivit deltagande av politiska debatt och offentlighet. Det finns en bra dokumentär med väl utforskade källor om detta, som man kan kolla på youtube "Politik och passion i Fogestad".

  

Filmen är gjort av Ulrika Knutson som skrev också en bok "Kvinnor på gränsen till genombrott om fogelstadkvinnorna" som kom ut 2007, den har jag inte läst än så länge.

Karin Boye i rörelse

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra.

Jag hoppas du ligger vaken som jag

och känner dig lustigt glad och rörd

och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått

att lägga dig rätt för att sova gott.

Jag hoppas det dröjer en liten stund...

Jag hoppas du inte får en blund!

ur Härdarna (1927)

Karin Boye (1900 - 1941) var en svensk kvinna med mycket intressant liv, även om det var kort. Paulina Helgeson skriver om henne:

Det finns bilder som biter sig fast, som genom sin bedrägliga tydlighet får extra stark lyskraft och ställer andra i skuggan. Bilden av Karin Boye, med stora mörka ögon riktade mot ett fjärran, är en av dem. Den passar, lika bedrägligt, ihop med bilden som skrevs fram av Margit Abenius i Drabbad av renhet, biografin över Karin Boye från 1950, som med fast hand vill bända bort Boye från vardagen och placera henne i upphöjdhet och avskildhet. En själ med två fjärrseende ögon, utan kroppens alla brister och begär; så var länge den rådande bilden både av personen och, tack vare de många biografiska läsningarna, av författarskapet. I själva verket, trots Karin Boyes komplexa förhållande till döden, så är det samlade författarskapet ett där livshängivelsen återfinns i en mängd olika variationer, och i prosan är konflikten mellan levande död och äkta liv ett av de centrala motiven.

En dag ska jag ta tid och läsa hennes biografi. Jag tror att det kommer att bli en värdeful läsning, för hon hade samband med Fogestadsgruppen, olika tidskrifter osv. Hon var mycket intresserad av psykoanalys och skrev även om det.   

Lyssna hur Lena Nyman singer Karin Boyes mest kända dikten som heter "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" SVT 1978

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd - 

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

År 1959 har Radioteatern spelat in Karin Boyes novel "Kallocain" som en radioteaterpjäs. 

Den karriärlystne forskaren Leo Kall har uppfunnit Kallocain, ett sanningsserum som kan avslöja en människas innersta tankar och drömmar. Nu kan alla dömas och alla kan ange alla. Men Leo Kall börjar tvivla på det diktatoriska samhälle han så länge arbetat för.

Dramatisering: Olof Fahlén.

Med: Gunnar Björnstrand - Leo Kall, Annika Tretow - Linda, Erland Josephson - Rissen, Sven-Erik Gamble - Nummer 135, Gösta Prüzelius - Polischefen, Henrik Schildt - Domaren. Försökspersonerna: Doris Svedlund, Barbro Hiort af Ornäs och Birger Malmsten.  

Regi: Willy Peters. (källa: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/160539?programid=4453)

Estniska flyktingar i Sverige

Det var den hösten då vi skrev 1944 och kriget firade sitt femårs jubileum med att ha lagt stora delar av Europa i ruiner, som små farkoster i nattmörker började söka sig tvärs över Östersjön i riktning mot svenska kusten. Och ju längre västerut östfronten sköt, desto fler blev båtarna. Sveriges kustbevakning hade fått sig ålagt ett nytt arbete - att ta hand om flyktningströmmen.
Båtarna de kom med var för det mesta små, öppna fiskebåtar, oftast tungt lastade och många gånger även i dåligt skick. Somliga farkoster hade varit så ranka att de aldrig nådde andra stranden... Somliga andra kom nästan fram, för att sedan sjunka med allt och alla så gott som framför ögonen på det svenska räddningsmanskapet.
Med det flesta hade tur med sig, för det flesta kom fram.

Vi var 240 människor ombord på den fiskeskuta, som en septembermåndag hade nått fram till skärgården i svenska farvatten, någonstans vid södra Norrlands kust.
Trötta och apatiska, tätt packade som sillar satt vi ankrade och väntade på lotsen. Nu hade vi kriget och flykten bakom oss, ovissheten framför oss, och uppifrån välsignades vi med ett ihärdigt duggregn från en mörkgrå himmel. I gengäld hade vinden mojnat. Det var tyst, grått och stilla.
Då och då blickade vi mot stranden, men där syntes ingenting. Några fiskmåsar hade tagit oss under uppsikt, det var allt...
Efter en dryg timma lösgjorde sig äntligen en liten prick från den mörka strandstrimman. Pricken levde, blev större, kom närmare och närmare, tills någon av oss, som haft en teaterkikare att spana med, uttalade de förlösande orden: LOTSEN KOMMER!!!
Människor som inte sovit på tre dygn började prata igen. Var det Sverige vi hade framför oss? Vi hade åkt så länge... Tänk, om det var Danmark...

Under tiden hade båten kommit så nära, att man kunde se att det var tre människor ombord, man kunde till och med skönja en flagga i aktern, men vad hade den för färg? Sekunderna gick och ingen sa nå´nting. Man hörde bara hur båtens dunk kom närmare, blev starkare, för att till slut rå på det egna hjärtedunket innanför bröstkorgen.
Medan vi alla stirrat på båten, hade himmelen ändrat utseende. Molnen hade börjat röra på sig, och plötsligt tittade solen fram. I samma veva ropade mannen med kikaren: DET ÄR SVERIGES FLAGGA båten har i aktern!!! Det gula lyste till i solen som guld!!!
Sedan gick allting så fort. Ett, tu, tre avverkade lotsbåten det sista hundradet metrar, gjorde en väldig gir och lade sedan till vid vår babordsida. Propellern i aktern vispade upp vatten till skum och den blå-gula flaggan flaxade och for... En av de tre i båten visade sig vara en kvinna. Det var hon som vinkade till oss och ropade: VÄLKOMNA TILL SVERIGE, VÄLKOMNA!!! Sedan tog hon en jättelik påse från aktern och såg till att den halades ombord. - Till barnen! hojtade hon, für die Kinder!... Obst für die Kinder... Och hon fortsatte att le och vinka i den guppande båten, lång och blond och svensk, tills mannen, som inte var lots, startade motorn för återfärden. Fort försvann de från vår åsyn. Det var den blå-gula flaggan som syntes längst.
Nu var lotsen ombord och det kändes som om Gud Fader själv hade hållit i rodret. All ängslan var borta.
Under främre masten, på kanten av den halvöppna lastluckan, satt en ung flicka och grät. Med högra handen hade hon fattat om sitt lilla guldkors som hon bar med en tunn kedja runt halsen och med den vänstra försökte hon dölja ansiktet och tårarna hon grät. Djupt framåtböjd satt hon och höll ett stilla och ordlöst TeDeum. Det var ett tack för livet, för friden och friheten, för de första vackra orden på det nya landets främmande språk och för den blå-gula flaggan som var vida känd som trygghetens och barmhärtighetens symbol.
Att det var just så hon tänkte och kände, vet jag alldeles säkert, för den flickan var jag...

Ur "Est!Est!Est!"(1980) av Silvia Airik-Priuhka

Även i dag lever flesta av de flyktingarna som kom 1944 och deras barn och barnbarn i Sverige. Deras historier stannar kvar i estniska folkets minne och berättelser, även om dom kallas "utlandsester" i Estland och betraktas ofta nästan som utlänningar. Under sovietockupationstiden har ester i Sverige utvecklat en egen liten kultur med eget estnisk språk, literatur, musik och även skola.

Lyssna på Sverige Radios radiodokumentär av en journalist med estnisk bakgrund, Dodo Parikas. Han pratar med Mai Raud-Pähn (92) och Enn Illiste (84) om ester i Sverige.

En författare som introducerar Estnisk historia i världen: Sofi Oksanen

SVT har visat en dokumentär av Sofi Oksanen som har blivit prisbelönad författare med hennes böcker om Estnisk historia. Det var jätte intressant, jag verkligen rekommenderar (27 dagar kvar)! SVT skriver:

Hon slog igenom med romanen Utrensningen och är nu aktuell med boken När duvorna försvann. Tidigare i år vann hon Svenska Akademiens nordiska pris. Utöver romanförfattare och dramatiker är Oksanen även en aktiv samhällsdebattör som kommenterar aktuella händelser i såval kolumner som i tv-program.

SVT2 visar filmen imorgon onsdag den 5 juni kl 23.25.

Lyssna August Strindbergs spel på radioteater

Lördag, det regnar. Vad ska man då? Varför inte lyssna klassiker på radioteater och öva svenska? I dag lyssnar jag Strindbergs "Brott och brott" på radioteater.

August Strindberg 1849-1912

Brott och brott (1899) utspelar sig i parisiska konstnärsmiljöer. Huvudperson är författaren Maurice, som efter en succéartad premiär glömmer bort sin hustru och sitt lilla barn och förälskar sig i skulptrisen Henriette, som är målaren Adolphes älskarinna. I vägen för Maurices och Henriettes lycka står emellertid barnet, som de önskar livet ur. Deras vilja blir bönhörd och frågan uppstår genast vem som mördade henne. Maurice och Henriette känner sig skyldiga och plågar varandra med förebråelser. Polisen misstänker Maurice och häktar honom. Hans pjäs, nyss en stor succé, dras in och han hotas av ekonomisk ruin. Men när Maurice erkänner sin moraliska skuld till Abbén ordnar sig allting snabbt till det bästa. Det visar sig att barnet dog av naturliga orsaker. Pjäsen tas upp igen och Maurice återvänder till sin trogna hustru.

Brott och brott handlar om hur tänkta brott bestraffas liksom verkliga.


(källan: http://www.strindbergsmuseet.se/verken2.html)

Om betyg

Jag tycker inte alls om tester, betygsättning och nationella prov. Jag presterar aldrig så bra som jag skulle kunna om jag inte hade stressen. Jag är rädd för att göra misstag, alltid. Att skriva här och göra alla mina nybörjarfel, är som ett oerhört stort steg för mig. Men jag vet att ingen kommer att ge mig ett betyg nu. Jag är fri och kan bestämme själv om jag vill ta utmaningen. Det är inte så enkelt för skolbarn. De är tvungna att ta alla möjliga test och få betyg som kränker dem. Hur känns det att få stempel på huvudet varje dag: DU ÄR DUM! DU ÄR MEDIOCRE! DU ÄR INTE TILLRÄCKLIG!

Eleven fick tillbaka sitt prov. Eleven läste snabbt, vek ihop sitt papper till ingenting, stoppade det i fickan. Huvudet nedsänkt en stund.
— Anne-Marie Körling (@Korlingsord) May 30, 2013

Jag är glad att jag inte behöver att gå till skolan längre. Jag tvingar inte mitt barn att ta sig till skolan om hon inte vill det. Hon går ändå och ibland går hon inte. Då vet jag att något stämmer inte i skolan. Lärare ringer och vill veta hur går det med min dotter. Efter det vill hon gå tillbaka igen, för hon vet då att läraren bryr sig om henne. Mitt barn får nästan inga betyg i skolan, därför har vi kommit till Sverige. Hon är så väldigt rädd om att göra fel, det började redan i första klassen.  Här får hon växa som en människa utan att få veta att hon är inte tillräckligt bra, utan att vara rädd varje dag. Istället har hon fått veta att det handlar om hur hon själv vill  ha det, hur hon själv känner det. Ändå är det oerhört svårt att vara, ändå är det svårt att växa och bli en vuxen.

Jag tror inte att det behövs betyg i skolan. Vi, lärande människor, vill bara veta hur man kan lära sig. Vi vill inte höra att vi inte är tillräckliga. Genom betyg lär man sig något som aldrig ska att läras, nämligen att vi inte är okey eller att vi måste bli något annat än vad vi är.